måndag 20 november 2017

Kärlek.. i alla former...


Jag är förälskad i kärleken..i känslor.. måenden.. samhörighet.. sårbarhet.. öppenhet.. energiband.. närhet...
Jag vet att detta kan bli fel när man börjar träffa någon.
Känner jag verkligen rätt med hjärtat, eller är det bara förälskelsen till kärleken som jag känner.
Det gäller att verkligen känna in på riktigt.

Just nu tar jag hand om mig själv.. beröring som vi alla behöver, att få flöde i sin kropp.. självmassage till magisk musik.. vibrationer det ger till själen..



Sista avsnittet av "Gift vid första ögonkastet- Australien"..
Denna mannen alltså blandat med någon annans personlighet och beteende och jag smälter :))
När män kan prata känslor och visa dem.. gråta och visa sig sårbar och ge bekräftelse till den de verkligen tycker om.
Vara medveten om sina självdestruktiva beteenden eller andra och verkligen vilja bearbeta sig själv för att kunna vara med den de älskar.
Att finnas och hjälpa varandra.
Än engång.. jag smälter direkt.

Att se in i ett par ögon.. själen och höra dennes röst..
Jag saknar det, att dela och vara sårbar med någon.
Att känna tilliten och dela sina hemligheter och djupa känslor.
Beröringen samtidigt är magisk, kan minnas hur starkt och djupt det känns inom en.
Man kan nog inte komma närmre en person än just då.
Män är så otroligt attraktiva i sådana stunder, för mig är de män då.
De kan ha en hård och tuff yta men vara så otroligt mjuka, fina, omtänksamma och känslofyllda.
Det jag tycker om, att de inte ska tro att de måste vara hårda och kalla för att vara "Män".

Jag ska fortsätta och vara i denna känsla idag, för att sedan ta mig till den underbara holistiska yogan på Shanti.

Fin måndag på er :*

<3




söndag 19 november 2017

Varför är det så? ...


Något alla borde tänka på då världen inte blir bättre av att skylla allt på andra eller annat.
Det finns så mycket gott man får ut av det.
Skippa rädslor och det invanda mönstret man tror är trygghet.
Allt börjar med en själv.. Alltid..

<3

Svirar runt...




En lördageftermiddag/kväll/natt i hufvudstaden med massor av skoj och musik slutade vid 5 imorse.
Det är jobbigt när man behöver ta sig hem också mitt i natten :D
Det började på puben Harry B James med god mat, dryck, samtal och skratt.
En anställd kom när jag stod i toalettkön och berättade att jag var så vacker och att han hade spanat på mig under kvällen haha.
Senare kom han fram till bordet med en flaska vin och glas och hällde upp... det bekostade han.. tack så mycket :))
Gulligt tycker jag ;)
Kom och kramade om mig när han slutade.
Det finns hopp i världen!!
Kul att de hade flyttat puben till Kungträdgården då stället var större.

Sedan bar det av till rockpuben The Anchor.
Lyssnade på Black Rose som var superbra som vanligt och stället var smockfullt.
Så underbara människor där.
Direkt när man kom in kände man en varm energi.
Omtänksamma människor och inte alls kallt som på de flesta ställen.
Har alltid velat dit så det blir helt klart flera gånger.
En toppenkväll trots att kroppen egentligen inte var pigg, men allt gjorde att det var värt det.
Det har varit vila nu och ska bli mer.

Önskar det fanns sådana ställen här i stan, men men man kan iallafall önska...

Fin kväll till er :*

<3




fredag 17 november 2017

Filmtips till helgen...


Jag med mina deja vu-upplevelser.. mönster.. siffror som förföljer mig just nu.. och så kommer denna film upp också :D
Livet är så häftigt att leva i!!



Vilken inspirerande kvinna hon var, Frida Kahlo.




<3

Fredagen kom och gick...



Med skakiga händer och fumlighet pga min utmattade kropp så försökte jag mig på att göra en hennatatuering på mig själv.
Övning ger färdighet så det är inte första och sista jag gör iallafall :D
Fick en bild skickad till mig idag,från dottern...
Då har hon helt plötsligt en större tatuering på benet och jag fick inte veta något innan.
Gissa om jag är avundsjuk!!
Letar fortfarande en tatuerare som ska passa... det kommer.

Här i oasen är det fullt sjå med att sköta växter som inte är på topp.. och leva...
Tycker om växters ombonad och energier, de ger mig något.
Min lilla calathea är en tjurig sak.. rullar ihop sina blad.. med oro och kärlek från mig sträcker den på sig men vänder nu sidan till.
Jag blir inte klok på dom :))
I min lilla skål ligger lite "energirening".. det behövs lite då och då här.
Nu i ensamheten märks saker mer tydligt emellanåt.
Men det känns bra och det är lugnt.

En dag är snart förbi... nu låter jag snart morgondagen ta över med att vara i nuet...
Först väntar drömmarnas värld i mitt dunkla sovrum.. älskar mörkret och det murriga.. det mystiska som det kommer med.
För mig känns det så ;)

Natti på er :*

<3



torsdag 16 november 2017

Livets njutningar när man lever i nuet...



Tog hand om mig själv vid lunch..
Njöt förfullt av en ansiktsbehandling denna torsdag.
Fortsätter med att komma i balans, och morgondagen ska bli en vilodag.. förhoppningsvis.
Det har varit så vackert ute i solen trots kylan och denna årstid som inte är optimal för mina vataobalanser eller min vata-kropp.

Återigen känns det som att jag behöver rensa endel i mitt liv.
Det byggs ständigt på överallt...

Natti på er :*

<3

Min finaste...





Min underbaraste älskade dotter som jag är så tacksam över att få dela mitt liv med fyllde 19 år för några dagar sedan. 
Hon är mitt allt och jag är så otroligt stolt över henne och glad över hur lugn och ansvarsfull hon har varit under tonåren <3
Hon har varit med om endel men ändå har jag haft det så otroligt bra med henne.
Lärdomar i massor kom tidigt för henne...
Älskar dig mest!!

Även min underbara pappa har fyllt pensionär.
Den bästa man kan ha <3




I veckan levererades då dotterns nya soffa.
Tung så in i sjutton, så vi fick hjälp av två hjälpsamma män i hennes trapp.
Tacksam att det finns sådana människor :)
Mer och mer boar hon in sig i sitt hem.. kommer bli superfint!!

Vilken tur att hon hade det mesta innan flytt, för det är mycketsom behövs till att skapa ett hem.
Redan vid ung ålder började hon önska sig saker till när hon skulle flytta.
Hon handlade förbrukningsvaror långt innan.. så skönt nu.
Gjorde lika när jag var ung, men dock flyttade jag direkt till dotterns pappa som hade det mesta redan.

Nu har hon fullt upp med sitt vuxenliv och jag försöker finna en ny plats i livet...

<3

lördag 11 november 2017

Ett minne i ångest...


~ Låt skuggan mig ej förfölja
Det som fanns doldes av dig
Inte mer en börda
Av det slag som sagts om mig

Trodde du visste hur det var
Dagen var ljus och natten så lång
Då jag ensam stod där kvar
Slet ur det som fanns en gång ~

/Lindha

Livet det förändras ständigt.
Mönster som kommer och går.
Deja vu träder in och får en att tänka till.. mer och mer kommer dessa stunder de senaste åren, och blir som sekunder i en vibrerande dimma inombords och i synfältet.
Allt blir som att jag lever om något för en stund, jättekonstig känsla.
Just nu sker det massor och det är väl bara att hänga på antar jag :D
I en process och med massor av budskap om dagarna som trillar in som siffror och annat som dyker upp i olika sammanhang men som är desamma.
Svårt att förklara.
Fler som känner som jag?

Nu har mörkret sagt sitt ett tag och dags att krypa ner under täcket med en god bok.
Natti på er :*

<3

Det blev morgon...


Mitt nya yogarum börjar ta form, inte precis som jag vill ha det men det får vara lite så just nu, med det man har.
Var härligt med ett holiyoga RAR-flowpass imorse.. att släppa på skit och rensa rymden.. vidga den lite.
(Rotlinje- Andning- Rymd)
Finns mycket godbitar att ta fram för att hålla sig levande och för att balansera sig.. få terapi genom sig själv.
Det gäller att börja med sig själv för att världen ska bli bättre ;)

<3

fredag 10 november 2017

Fredagsfeeling...


Lite Martini bianco.. lite oliver.. fotboll.. film och mys.. lite poesi.. och annat...vad kan gå fel en sådan kväll?!
Det gäller att ta tillvara på livets alla små ögonblick.
Det kommer mycket deja vu, siffror och samma saker som dyker upp samtidigt på de mest osannolika håll.
En dröm jag hade för några veckor sedan innehöll b la en mörkhårig kvinna som jag ej minns namnet på (en ande) som ett litet barn/bebis (säkerligen mitt inre barn) stod och "samtalade" med, som då sa något om Tyskland och fotboll.
Sekvenser av drömmen är så starkt kvar i mig och de som var med som jag ej vet vilka de var.
Det var något viktigt...
Något som jag ska förstå nu med allt.. älskar det här :D
Är inte ensam här hemma nu heller, är endel aktivitet och det känns tryggt :)
De kommer och de går..

Allt har sitt slut och allt har sin början..
Fin kväll på er :*

<3

torsdag 9 november 2017

Hjärtats innersta röst...


De här böckerna har givit mig mycket känslor... sorg, kärlek, värme och en sådan tacksamhet.
Har gråtit till dem och känt så mycket olika känslor, som att jag själv är där.
Tänk att kunna stämma sitt hjärta.. reparera.. och bara vara fylld av underbar kärlek mest hela tiden.
Att det gamla som inte har varit bra inte tar sig fäste och förföljer oss.
Vi är som en box överfylld med överraskningar.
Tänk hur mycket vi kan känna och på så olika vis.
Visst är det magiskt?! <3
Tänk egentligen hur en människokropp är konstruerad.. hur vi fungerar och hur allt kan bli som det är.
Hur nervtrådar kan signalera så otroligt mycket, hur ett hjärta kan kännas så varmt, hur en mage kan känna alla våra känslor och reagera därefter...
Helt otroligt egentligen.

Nu börjar då äntligen allt ordna sig här hemma.
Dotterns lägenhet börjar bli ett hem och jag har bytt sovrum och skaffat mig ett yoga/konst/pyssel/andligt rum, eller vad man nu ska kalla det :D
Behöver besöka loppis och secondhandställen för att allt ska bli komplett här i oasen.
Det känns lite tomt än.
Vill dock inte köpa på mig något i onödan eller bara för att, så jag väntar på rätt möbel och sak.
Söker även efter gröna växter om det är några som vill bli av med sina :)
Kan även byta mot saker då vi har massor av grejer som ska säljas på loppis samt ges till Stadsmissionen och liknande.
Växter är underbara för luftrening och energimässigt.
De får bli mina nya rumskompisar.. prata lite med dom och försöka hålla dem levande :))

Dagarna är fortfarande långa utan min dotter här hemma.
Men det tar sig så småningom... ska bara klura ut (eller bara vara i det) hur man ska möta sin nästa själsfrände.
I denna stad kan det vara svårt.. men vem vet..
Finns fina själar därute i världen.
Har en lunchdejt idag så förhoppningsvis finns han där, hoppet överger mig aldrig ;))

Fin dag på er :*

<3

söndag 5 november 2017

En dag som känts som flera...


Coconut Dream... en dröm med kärlek och njutning..
Den är mumsig den!!
Blev en smoothie på kvällskvisten med värmande bär och frukt, lite antiinflammatoriska kryddor och andra nyttigheter.
Vatan och pittan i mig ska balanseras b la.

Det har varit en lång dag.
Jag väntar på att slippa vara ensam här hemma... men ingen kommer.
Undrar om dottern har fixat allt till jobbet imorgon då jag ej är delaktig längre i vardagen...
jodå hon har full koll :D
Det är tufft att hon inte är hemma längre, att hon har sitt eget att sköta.
Har haft henne heltid sen jag lämnade hennes far när hon var bebis, förutom när hon var hos honom varannan helg ett tag i början.
Ja det är ovant och tar lite tid att smälta detta.
Hon är snart 19 år men fortfarande min lilla trollunge haha.
Så ta tillvara på tiden med era barn ni som har, det går otroligt fort till de en dag står där vuxna och utflugna.

Just nu har jag en sådan där pirrig känsla igen.
Kan få det ibland.. som förälskelsekänslor.
De dyker upp från ingenstans och jag undrar varifrån de kommer.
De är härliga dock, men konstigt att man kan känna så i sin ensamhet.
Tror jag behöver gå in denna sköna söndagskväll och läsa lite fina texter/poesi som människor från vårt avlånga land har skrivit... känslor och dess tankar.
Det kan skapa ännu mer i mig och mycket man känner igen sig i.. det är fint :)
Tycker om människor som vågar ge av sig själva på det sättet, dela med varandra.. 
och samtidigt få höra vad andra känner och tänker om mina texter.
Det finns sådana som är som mig, vilken tur :))

Natti :*

<3


lördag 4 november 2017

Alla helgons dag... fullmåne.. ett nytt skede i livet...


En intensiv och omtumlande dag.
Jag i världens dåligaste skick.. med en kropp som fick ett adrenalinpåslag och körde på som en robot.
Dotterns flytt var både rolig och känslosam.
Är så tacksam för hjälpen vi fick idag, tack från hjärtat verkligen <3
Jag är inte ens 40 än och redan är dottern ur boet.
Vad hände?!
När jag då stod där i hennes hall och skulle gå kom tårarna.
(Extra känslig med en fruktansvärd utmattning med symptom samt kvinnoveckan.. men ingenting att skylla på för mig ;D)
Nu skulle jag hem... till min oas helt själv.
Det ekar här hemma.
Tror många föräldrar känner igen sig.. den där chocken att barnen är vuxna och ska skapa ett helt eget liv.
Samtidigt är det så otroligt skoj att hon får eget och vi får egna liv.. ni vet..
Det kommer ta tid att vänja sig.
Nu sitter man då här i soffan... inga andra ljud utan bara från en själv.
Ikväll känns behovet av mys och närhet av någon annan ännu större.
Det blir bra...kommer alltid bli bra, min älskade fantastiska dotter.
Är så stolt över dig <3


Råkade även få se detta:))
Dottern hade en komisk text till sin bakdel.. vi skrattade så vi dog haha.
Nåja...

Önskar er alla en jättehärlig Alla helgona helg samt en lite försenad Samhain (glöm inte att rena kristallerna) :*

fredag 3 november 2017

Denna höst har tagit musten ur mig och jag har inte hunnit njuta...

Är lite Vegan Legion supporter här hemma :D

Försöker så gott jag kan att balansera upp min fruktansvärda obalanserade kropp och inre.
Gått i flera månader med saker som hopat sig och tryckt in mig i ett hörn, har strypts av dem som det har känts.
Har tryckt ut min rymd många gånger så det känns lite lättare ;)) (En metod inom holiyoga)
Jag ser ändå slutet nu..
Renoveringen har bara ett par små fel att fixa till, städning har jag inte mycket kvar med och dotterns flytt är imorgon.
Det har tagit mer energi än jag klarat av.
Lägg där till en fd relation som har varit lite smått frustrerande ibland men som jag ändå släppte fort.. bättre med en vänskapsrelation, och en ny årstid som inte gynnar min kropp då vatan (inom ayurveda) som så lätt tar över mig.
Kroppen är så slut men duracellkaninen inom mig gör att jag inte kommer till ro.
Har så mycket projekt hela tiden i huvudet och jag kan knappt sitta still fast min kropp plågas av att ta sig upp och röra sig..hjärtat slår snabbare inom mig.. typiskt vataobalans.
Pittan i mig.. elden har även visat sig i lite ilska och frustrationen som varit.
Har känt att det har kokat och inflammationen inom mig har kommit.. det sura... lymfkörtlar som har svullnat och binjurar/njurar som har känts av som stenar där bak.
Att inte har orkat eller kunnat påverka saker till att bli så enkla som de har kunnat varit.
Det tar på mig då jag ändå hade kommit långt i läkningen.
Men det är ändå lite skönt att jag är så medveten om hur min kropp fungerar, att jag kan känna minsta symptom och förstå varifrån det kommer.
Hade jag inte läst om ayurveda så hade allt varit mycket svårare samt att jag hade blivit värre.
Är evigt tacksam för den klockrena gamla läkekonsten som egentligen är sunt förnuft om hur vi fungerar (att vi är olika byggda och klarar av) och hur vi ska följa naturen med årstider etc..

Som jag har brytit ihop under denna tid.. lite här och var.
Jag är lite som en robot som bara måste klara att genomföra det som behövs just nu.
Min hjärna kokar över och jag ber om förlåtelse till er runt mig som jag helt enkelt inte orkar höra av mig till.
Jag försöker ibland, men jag orkar inte just nu.. orkar inte "vattna" relationer när allt jag måste är att "vattna" mig själv för att orka.
Fler som kanske även har sett mig skör och konstig under några månader :D
Mitt sämsta jag har ofta kommit fram.
Känner inte igen mig själv ibland.. men det blir såhär av allt.
Jag måste kunna fungera någorlunda för min dotters skull, men egentligen orkar jag knappt med mig själv.
Jag har ändå gjort såå mycket mer än jag har klarat på så många år utan att bli helt deckad.. så jag är superlycklig.
Jag kommer ta mig upp igen och vara mer balanserad i både tänk, kropp och beteende när min läkning kan fortgå i sin egna takt igen.
Denna period är snart över.
Dock har jag varit väldigt utmattad och känslig då tårar kommer av det ibland.
Har fått stångas med ett stort byggföretag som jag verkligen inte rekommenderar.. ledningen där vill bara ha makt och pengar.
Så nu tar jag snart semester i mig själv och bara är.
En period med att vänja sig vid att bo själv kommer dock vara en utmaning i sig med lite nedstämdhet, men det är väl vanligt när barnen flyttar hemifrån :D

Nu ska jag bara försöka andas normalt och få ett flöde i kroppen igen (jag är medveten om min dåliga andning just nu), "rotlinjen, maneterna och rymden osv", ja holiyogan är fantastiskt för att få en balans ;)
Allt är som det ska, och jag är tacksam för det jag har fått till mig under en jobbig tid.

Fin fredag på er och ta hand om er på bästa sätt :*

<3





  

lördag 28 oktober 2017

Mitt skapande... o det jag skriver om...

Kom att tänka på detta med att vara kreativ och vilja skapa utifrån sig själv.
Vet att inte alla förstår mina texter/dikter eller kanske undrar varför jag lägger ut konstiga foton till min poesi etc.
 Igår lade jag ut ett foto på mina ben med högklackat t ex.. en bild jag haft i mitt huvud ett tag då jag skrev min text.
(Har många idéer och bilder jag får upp oftast.)
Den har en betydelse... nätstrumpornas betydelse är fårorna.. att väva samman något..
De bara fötterna som vill ner i moderjord och vila i livets andrum som jag själv som sitter på stenen i skogen.. i det tysta och i stillheten där man hör.. där man kan andas...
De högklackade skorna är att jag inte når ner riktigt, inte är jordad ordentligt.. att jag svävar där ovanför.. vara vilse...
Men jag har lager av skydd av kläder...
Lite så kan jag tänka...
Tack för fina kommentarer iallafall ;)
Söker ingen bekräftelse men alltid fint med fina ord hursom.

Jag vill skapa och har alltid velat i hela mitt liv.
Så ni som inte förstår, det är okej haha.
Jag är djup, jag vet... men ord kommer som en rinnande bäck i mitt huvud då och då och de går inte att stoppa.
Jag skriver bara ner allt, och läser sedan vad som kommit ut oftast.
De flesta av mina texter tänker jag inte riktigt ut utan de kommer som ett flöde.
Är väl själen eller något som vill ut med saker :))

Ibland skulle jag behöva en fotograf då det är svårt att ta de bilder jag får upp och så som jag vill ha dem.
Eller målningar till dom som kommer upp i mitt inre.
Det får bli ett annat projekt.

Trots att jag ej tänker så värst mycket så kan mitt huvud bli så utmattat när flera dikter bara rasar ur och vill bli nerskrivna.
Igår var en sådan dag.. behövde bara lyda och göra det som skulle göras.

Sedan det jag skriver här i bloggen handlar enbart om Mig.
Ingen annan behöver ta illa upp, för allt är om Mitt liv, tankar och känslor etc.. samt lite annat :D
Vi är alla olika, vi är på olika plan i livet och vi får till oss människor under en livstid som är menade för oss.
Jag vill Ingen något ont för alla själar är här av olika anledningar :)
Skriver enbart om det som handlar om mig o samhället osv.
Alla som har varit och är i mitt liv är jag ändå tacksam för och det är ni som har givit mig massor av lärdomar som just Jag behöver för min utveckling och som glädje såklart i mitt liv.
Vi alla speglas och triggas av olika orsaker.. så även av andras ord i bloggar eller sociala medier...

Hoppas ni förstår mitt tänk lite bättre nu ;)
Kram på er :*

<3 

fredag 27 oktober 2017

Inte förvånad... allt blir bra.. :)



Det bara flödar på som det ska.
Lite törnar, lite sol, lite nytt och gammalt som kommer på besök då och då.
Förstod innan jag drog korten vad som skulle komma...
Varför behöver man alltid få saker bekräftade, både en och två gånger?!

Egot har slitit i mig en tid.
Mycket jag har byggt upp med mig själv har fått små sprickor.
Vet att jag inte ska ta andras ord och handlingar på fullt allvar.. inte alls faktiskt.
Jag kan stå i spegeln och titta på mig själv och inte känna samma självklarhet som förut.
Den att jag är fin och vacker som jag är.
Några ord och handlingar från någon har satt mig lite ur system.
Inga tydliga ord så, men egot säger saker till mig...
Den som var jag, den jag äntligen vågade ta fram till nästan 100%.. stilen som var jag, vacklar jag med.
Kände mig inte omtyckt och tillräcklig.. när jag var Jag.
Bara en illusion av mig var bra nog.
Den som man inte visste så mycket om.

Jag vidgar min rymd och jag motar egot dit den inte ska få höras.
Jag fortsätter att titta mig i spegeln för att få se mig stråla igen...och le.

Fortsätter att förstå att olikheter.. våra obalanser.. olika själar ska få finnas med mig.
Har inte gett upp om endel :))
Vi "fajtas" fram och tillbaka, men vi släpper inte taget...
Vara öppen och acceptansen är bra nog just nu.
En önskan om människor som förstår och accepterar mig som jag är finnes.
Att kunna bolla lite tankar,- och prata med utan att två tomma ögon tittar konstigt på en ;))
Det blir bra detta... 

Fin kväll på er :*

<3


Det är vackert när man vet...


...när ingenting döljer ens rädslor eller känslor, och fasaden har rasat...
Vi bär på alldeles för mycket ibland, och det kan förstöra det sanna inom oss.
Vara ärlig mot sig själv och andra... men ibland blir det för mycket för att orka vattna, hur gärna man än vill.

Det är inte alltid det råder samförstånd om den saken.
Men om vi verkligen tar bort flagorna så tror jag ändå att det visar sig stämma.
Ibland tror vi, ibland vet vi bara.
Vi kommer tillbaka till varandra gång på gång... av en orsak, i kärlek eller vänskap...
Kan finnas "hatkärlek", men vi bryr oss för mycket för att släppa.
För själen vet.
Är det pga lärdomarna från den andre som vi bara behöver, eller är det faktiskt kärlek.
Kärlek mellan två själar, vare sig det är vänskap eller mer.

På något sätt tror jag vi "älskar" mer än bara "tycker om".
Vi låter oss bara inte göra det pga att det är för "stort" för oss att hantera oftast.
Vi tillåter oss inte känna så starkt.
Det kan bli fel.. tror vi.
Rädslor att förlora någon, rädslor för smärta, rädslor som vårt ego tycker blir för slitsamt.
Det är slitsamt att vårda kärlek i både vänskap och andra relationer.
För vi har så mycket annat att vårda och ta hand om idag.
Den som kommer sist oftast är Du själv.
Den vi behöver vårda och ge kärlek till som mest. 

Jag vill... vill du? 
(Till min ovetandes själsfrände där ute... min bästa vän... livet... till mig.)

<3


Vilse i tiden... stillhet i andetaget...


~ Vilse i tidens fåror
Väver jag samman alla trådar
Svaren som tillkommit
Frågor som finns kvar överlappas

Livets andrum jag vilar i
Låter luften mig behaga
Stillheten varar ett ögonblick av en sekund
Du tar mig med i utandningsbanan ~

/ Lindha

<3

onsdag 25 oktober 2017

Godmorgon...


När min kropp nu har varit ur balans en tid kände jag att det var riktigt skönt att få en skön stund på yogamattan igen.. den mjuka och varma i ull.
Har använt en annan under renoveringen men dock ej så mycket som jag har behövt.
Nu börjar jag äntligen få lite ordning i min oas igen.

Jag älskar det här med att ha en inre väckarklocka och vakna mellan klockan 4.30- 6 varje morgon.
Efter en hel natts sömn berättar kroppen att nu är det rätt tid att vakna.
Innan den slöa och sega kapha-perioden börjar från klockan 6 på mornarna då det oftast känns som man är bakfull när man vaknar eller har somnat om.
Gäller att stiga upp då också :D
Jag mår bra av detta.. att vara i tystheten och i mörkret med bara några ljus tända.
Att börja dagen med ett skönt yoga-, och meditationspass och sedan göra sina rutiner med tandborstning, tungskrapan för att ta bort slaggen etc som samlats under natten.
Torrborstning innan dusch, och inta gott värmande ingefärste etc nu när kylan är här.
Har några morgonrutiner som alltid finns... vattenkokning för att slå upp i termosar för att ha under dagen och lite annat :D



Nu börjar också det nyrenoverade badrummet och lilla toaletten ta form... äntligen kan man njuta av det på riktigt.
Bara lite småfix kvar av hantverkarna och av mig.
Är glad att vår port i vårt område var bland de första att renoveras innan vintern kom.. stackars de som har sitt senare och ej har toalett eller dusch när snön kommer.
Men allt går, och man vet att det blir något bra utav det :)
Nu återstår bara att tapetsera/måla väggarna i vardagsrum, hall och ena sovrummet, 
samt att renovera hela köket.
Vem känner sig manad att göra detta för ett någorlunda bra pris? :D

Nu blir det en bara vara dag.
Det behövs för min ledbrutna och utmattade kropp som behöver få ett flöde och balans.

Fin lillördag på er :*

<3