tisdag 24 april 2012

Dött läge...


Inget är som väntans tider...
Har pratat med min läkare idag om en remiss som han skickade till neurologen... men de tycker inte jag hör hemma där heller..
 

Var FAN hör jag hemma??!!!... 

Ingen tar sjukdomen ME på allvar eller ens bryr sig... vill bara ha min diagnos för tillfället...det skulle iallafall kännas ett steg närmare...
Han säger jag har alla kriterier för det och att vi tagit de flesta prover för det... men neurologen skulle göra fler... o dit får jag inte komma :((

Läkaren hade iallafall kollat upp sjukdomen mer och läst på... men han säger att jag är i ett dött läge... forskningen har inte kommit långt inom detta och finns inte så mycket att göra än att hitta sin balans i livet med det man klarar av...

Kul... NOT!!! :(

Är lite sorgsen just nu för att jag ej kan jobba... och tjäna pengar!! 
Frustrerad, men har ändå accepterat min situation och försöker vara glad och positiv för mitt liv ändå...
Jag har en underbar dotter, familj och vänner... och har nu fått in nya personer som berikar mitt liv <3

Men känner ändå rädslan komma över att kunna mista kärleken... att de inte ska orka med min sjukdom.. att jag är tråkig etc etc...
Såna tankar ploppar upp emellanåt och får dåligt samvete över att jag inte orkar med så mycket som jag skulle vilja... att barnen får lida för det...

Men mitt hjärta vet ju inte hur jag var innan sjukdomen så han kan inte sakna nåt som han ej vet om... på ett sätt skönt men är ändå orolig...

Jag tar dagen som den kommer och försöker ha balans och harmoni i mitt liv så gott det går <3

<3 Namaste  

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar