söndag 31 maj 2015

Morsdag med kärlek och skratt...







Morsdag <3
Är så glad och tacksam för livet, för allt är inte självklart.
 Tre generationer på utflykt till storloppisen vid Hornstull.
 Fanns så mycket att se (skor blev köpta), kombucha intagen och skratt i massor.
Precis som jag ville.
Ja jag älskar Söder, älskar att se alla människor som bara är som de är.
Hoppas att det kommer bli fler dagar där i sommar med värme, sol, skratt, galenskap och harmoni.
Picknick i det gröna.. vid vattnet.. och bara få ta dagen som den kommer, utan stress eller för mycket intryck.

Nu blir det sängen och svepa mig bort i drömmarnas värld.
En helt ny dag imorgon...

<3
 

lördag 30 maj 2015

Med glädje och kärlek kommer man långt...




Det blev fredag, och jag kände att jag hade så otroligt mycket glädje i kroppen som bara behövde komma ut.
Mycket skratt har det blivit som jag önskade och det gör att jag inte behöver känna den knepiga kroppen för en stund :D
Med lite stretch och kärlek i själen kommer man långt...


... till "Hålan", där det var blev ännu mer skratt och galenskap.
Lite att se på, lite att lyssna på, hundpussar, kramas och få träffa lite vänner för en kort stund blev det med :)
Mycket mer jag hade velat idag dock, men helgen är inte slut än, och den som bär på min själ ville inte allt Jag ville tyvärr :))
Kommer fler dagar sen.

Och denna sommar råkar vissa roliga saker inträffa på exakt samma dag.. hur fasen gör man då??
Det ska jag tala om kära Linda,- Man lyssnar på sin intuition och bestämmer när det är dags.
- Jaha Linda, det säger du?!
-Ja så är det!!
Men "Mums Mums" kan ju vara svår att motstå om det inte finns en "Mums Mums" på det andra stället förstås haha ;))

Är tacksam för de jag fick träffa och längtar att få träffa dom längre nästa gång, och de andra jag ej hann med hoppas jag får träffa snart :)

Nya äventyr imorgon... snälla kropp var med mig <3

Natti på er.

<3 




onsdag 27 maj 2015

Blir.. förstummad... och lycklig :D

Jag börjar lära känna mig själv... känna om och vad som kan vara fel i mig när symptom och diverse konstigt dyker upp.

I några dagar nu har jag känt att något är fel på sidorna av ryggen.. det har varit som stenbumlingar som tryckt, stramat och sen börjat med en konstig molvärk som spred sig lite.
Har haft svårt att ligga på olika sidor och diverse annat. 
För ett par dagar sedan började småfebern komma och min ME gjorde att allt i kroppen blev starkare.
Jag försökte hålla mig över vattenytan och inte bli orolig.
Mindes hur mina obalanser skapade bakterier i blodet för några år sedan och då jag kunde ha dött.
Ja jag blev riktigt skrämd den gången eftersom jag var så envis med att inte söka hjälp.
Men hade jag inte gjort det då jag gjorde det hade jag inte suttit här idag.
Därför efter en kropp och huvud som helt var ur funktion igår (fast jag försökte hålla ställningarna här hemma) och tårar som kom av ren utmattning samt av lite oro, så beställde jag tid hos min läkare för prover (hmm) som gjordes idag.

Med ett huvud som inte fungerade så försökte jag läsa mig till.. från i måndags, och hitta vad som kunde vara orsaken igår till dessa känningar bak i ryggen.
Jag visste att obalanser med njurarna kunde vara orsaken eftersom jag brukar känna när något är fel inom mig, som t ex med levern..
Samma "klumpar" brukar kännas av det, fast på annat ställe då givetvis.
Jag läste lite om att stötta upp njurarna och helt plötsligt kom jag in på psoasmuskeln..
(Den skrev jag om i förra inlägget)
Klockrent!!

Så idag fick jag svar på att proverna var bra (som alltid fast det är obalanser) förutom småfebern som jag även hade idag.
Tog upp med läkaren om mina misstankar om just psoasmuskeln och att det kanske är den som är inflammerad och utmattad.
Han höll helt med om det efter att han hade undersökt mig lite mer.
Så nu blir det till att inte överanstränga den.
Och ja det är inte lätt det :D
(Kan säga att jag ändå gillar min läkare då han faktiskt förstod mig då ingen trodde på mig och min MEdiagnos.. jag lärde honom att den fanns och han har fortsatt att ta reda på fakta om den, så är såå tacksam för hjälpen).

Så med detta kan jag bara säga att man själv oftast kan känna vad som är fel i sin kropp om man lyssnar inåt.
Att saker kommer till en för att visa på svaret när man behöver det.

Det som gjorde mig lite irriterad och frustrerad var när jag ringde och bokade tid till läkaren och sköterskan inte visste vad ME var.
(Den har t om en diagnoskod från Socialstyrelsen)
-Är det MS du har?
NEJ!!
-Jag vet inte vad det är, vad står det för?
SUCK!! ;)

Så går det alltid till och ändå har såå många människor ME i världen.
Sen tog jag upp om det kan vara njurarna eller binjurarna som kanske är utmattade och visade sig genom dessa symptom..
-Nej det är dom inte.
(Och hur fasen vet hon det i telefon??) :D
Jag har ju utmattade binjurar haha..
Jadu läkarvården....

Sen reagerar jag ofta på hur lätt det är att få ut en massa mediciner heelt i onödan för de symptom man har.
Nu när det var muskeln som var överansträngd och "svag" så kunde jag hämta ut antiinflammatoriska tabletter.. och jag frågade om det verkligen behövdes för jag vill inte äta kemisk medicin i onödan och helst inte alls.
Och Nej det var absolut inte nödvändigt. :O
Vila var bra.. och varför i h***vete ska man då ta gift och skit som gör saker värre inombords??
Han vet hur jag är och skrattade lite då jag sa att jag tar gurkmeja och ingefära etc istället.
För han vet att det har hjälpt på mycket annat och han har inget svar att komma med där :))
Mänskligheten lever på alla dessa mediciner för vi tror att Allt blir bra bara vi får lite mer och lite mer.
Och funkar inte det ena så testar vi det andra..
Det är skrämmande!!!

Nej här får man ta reda på det mesta själv för att läka ut gifterna och få rätt behandling eller hitta orsaken ;D

Blir inte chockad längre, men jag blir skrämd eftersom det är lika för små barn.
Det börjar gå för långt.. det är allt jag har att säga.

<3
 

 

måndag 25 maj 2015

Den undangömda psoasmuskeln...


Mycket nu, igen...
Fick en aha-upplevelse idag när jag sökte efter vad det kan vara som ger mig vissa symptom.
Och där uppenbarade sig information om psoasmuskeln.
Psoasmuskeln är den huvudsakliga muskeln som förbinder överkroppen med underkroppen.
Den sitter väldigt djupt och därför glöms bort av de flesta.

Den påverkar vår hållning, njurarna, blåsan och stabiliserar ryggraden.
Det är den som kan vara stor del av orsaken till ryggbesvär och bäckenbesvär.
Den har också en inverkan på käkleder.. (jag har spända käkar), hals, nacke, knä, diafragma, andning och inre organ.
Drar psoasmuskeln snett på ena sidan så följer bäckenet med och obalans uppstår.. benlängdsskillnad.
Man kan även få putande mage, kronisk trötthet, trög mage, låsningar i bröstryggen, svårt med balans och koordination mm.. och detta är ju b la det jag har.

 Höftböjarna aktiveras vid all form av stress och påverkar då nervsystemet och hela kroppen.
Muskeln blir då utmattad "svag".
Att stretcha en stram och stressad höftböjare som man t ex kan göra inom t ex yoga om man inte lyssnar fullständigt på kroppen, så uppstår stress i nervsystemet och muskeln drar då ihop sig ännu mer och risk finns att man blir stelare.
Jag kan faktiskt säga att det stämmer.
Jag strechade en hel del inom yogan under en period då jag behövde bli mjukare i just höftböjarna.
Och det blev överansträngning deluxe då jag knappt fick fram benen när jag gick ett tag efter.
Så där har jag fått en ordentlig och smärtsam erfarenhet :D
Mina njurar eller binjurar känns väldigt mycket just nu och jag ser ett samband med denna muskel samt vataobalansen.
Höftböjaren är också väldigt stel, så jo nog är den utmattad alltid som mycket annat i min kropp...

Nu blir det till att försöka vila bort sin vimsighet och kaos, med allt man måste lära sig, för inte sjutton finns det en "läkare" som kan om allt det där som gör oss fullständigt läkta och balanserade..alla är vi ju olika och alla symptom som är lika för oss kan komma från olika kärnor inom oss alla.
Går mer och mer ifrån den vanliga västerländska sjukvården ju mer jag läser om allt.
Herregud om läkarna kunde få lära sig om allt detta istället så vore det en vinst för mänskligheten :D
Nej nu kom "MEfebern" som ett brev på posten.. att "studera" fungerar inte.
Kram på er!!

<3

 


söndag 24 maj 2015

Det bubblar i bubblan...


Söndagspromenad.
Jag tittar mig runt, efter något som behövs i massor...


...Skratt!!!
Låt det galna komma till mig, då man inte kan andas och magen gör ont.
  
Trots allvarliga miner så finns det mycket skratt som bubblar och mer vill ut, jag känner det och jag vill.

Alltså "Ack Värmland"... förra avsnittet skrattade jag från början till slut.. underbart!! :))

När kommer nya avsnitt av "Helt hysteriskt" tro?
Eller skicka mig någon som är komisk förutom min dotter ;D

<3
  

lördag 23 maj 2015

Jag har flyttat...

En liten lördagsberättelse... om hur insikten kan komma en dag...
Det börjar bli tomt och det ekar lite i den mörka grotta jag har levt i så många år.
Den var mysig tyckte jag själv så länge och jag skaffade mer och mer inredning eftersom det gav mig en trygghet i min boning.
Flera av vännerna kom ofta med fikabröd som mättade så gott i våra magar men dock fick jag alltid ont efteråt.
Ljusen vägrade att lysa då ström eller syre ej fanns för att hålla dom vid liv.
Vi skrattade åt dom som vägrade att bo så mysigt och fint som vi gjorde och kunde inte förstå varför de strålade så fint när vi mötte dom på gatorna.

Jag hade min trygghet i grottan och började frysa allt mer tiden gick.
Luften var svår att andas och varje gång jag tog mig upp för att handla mat så kunde jag andas lite bättre igen och jag frös inte lika mycket.
Jag frågade en kvinna som det strålade om och som jag blev glad av att se på varför hon bodde där uppe på berget, där så många av oss hade lärt oss att bara människor som trodde att de var något och som skulle förstöra för oss andra bodde..
Hon svarade,- Där finns solen, friheten och syret.. där kan jag gå ut varje dag och känna att jag lever.

Jag tackade för svaret och kröp ner under min filt i mitt kalla hem.
Kände hur jag började frysa alltmer och hur jag började sippra efter luft.
Vännerna kom över för att ge mig stora varma nybakta bullar och för att ge mig värme och trygghet.
Inget fick mig att bli varm och inget fick mig att kunna andas så bra som jag gjorde när jag träffade kvinnan.
Jag sa åt mina vänner att jag ville vara själv, och när de gick tog jag den varmaste kappan jag hade för min promenad upp till berget och kvinnan.

Jag var livrädd att halka på de lösa stenarna när jag sakta sicksackade längs med bergets ena sida.
Jag flåsade och kämpade och blev mer och mer nyfiken på hur hon bodde.
När jag tillslut kom upp sken solen, vinden var lätt och luften gick rakt ner i mina lungor.
Värmen gjorde att jag fick slänga av mig kappan och mitt leende blev större än det någonsin hade varit.
Det var inte bara ett berg, det var en helt ny värld där en massa människor bodde och blommorna var gigantiska med färger som jag aldrig någonsin sett.
Varför hade jag inte klättrat upp hit tidigare?
Det var ju helt fantastiskt vackert, och skratten färdades med vinden från alla människor som fanns överallt... barnen sprang och lekte bland träden och vinkade glatt.
Hade aldrig sett så stora och frodiga grödor som växte i landen.
Här fanns den riktiga maten, här fanns luften, solen, värmen och den glädje som jag aldrig hade känt i mitt liv.
Här fanns tryggheten på riktigt och mitt hjärta brann av allt det vackra som jag aldrig hade fått se där nere.
Jag kände mig levande och kroppen flödade med energi.

Jag står nu här vid bergets kant med solkysst hud, med stora öppna ögon, med nya vänner som skrattar och ger mig en kram istället för fikabröd och med en lycka av att äntligen ha hittat hem.. ett hem med lampor, ljus och värme.
Jag tittar på nyckeln i min hand som går till mitt gamla hem, min grotta.
Med ett lyckligt vrål kastar jag den ut bland molnen och inte ett ljud hörs när den landar.
Jag tar ett djupt andetag och vänder mig om och börjar nynnandes gå till det som fått min kropp och själ att börja leva igen <3

©Lindha

... men det är ju Positivt!!!... :P


Hahaha ja det är inte lätt när man försöker leva trots plågor :D
Men mina skratt och leenden betyder faktiskt nuförtiden att jag mår toppen trots allt!!
Och ni som såg "Ack Värmland" igår (bästa humorn)...
- Mycket plågor har väl ingen dött av..och det är ju positivt!!! Haha
 Så känns det verkligen.. hellre detta och få lov att förändra sitt liv totalt och inte klara så mycket, än att vara frisk och må dåligt i själen och leva i sin låtsasvärld och följa mängden fast det gör en olycklig.

Vet också att människor när de blivit utbrända eller fått andra sjukdomar inte har kunnat acceptera sin situation till en början eller kanske aldrig.
Man fortsätter i det destruktiva hjulet och plågar sig själv med det negativa, plågsamma och kanske att livet blev helt förändrat.
Känslor som ilska, frustration och ledsamhet kokar inom en och man tror detta bara kommer försvinna när man blir frisk, läkt och hel.
Men det är inte sanningen. 

Först tror man det inte eller orkar känna det.. för allt som kretsar inom en och tar all ens energi är det svarta, smärtorna eller plågorna och förändringen av sin kropp och mående. 


Jag skriver inte detta för att jag vet bättre än någon annan.
Det enda jag vill är att dela med mig av vad som fick mig att komma till detta positiva och mer välmående inre liv jag är i idag.
Och jag vet även hur mycket ursäkter vi kommer med för att vi är i de obalanser vi är i och hur mycket vi själva triggas av vissa ord och texter.
Men tänk istället på.. det du gör idag, blir du bättre av det och är du lycklig i dig själv och har en harmoni i ditt liv?
Varför triggas du av just de orden eller texterna.. vad är det som du retar dig på?..
Kanske det är just det du vill ska vara i ditt liv och just det som även skulle få dig att må bra som någon annan mår bra av i sitt liv, men som ditt ego avskyr pga att du har rädslor, inte orkar eller vågar ta tag i det osv för att komma dit själv. 
 
1. Det handlar om att få den där acceptansen.
Fast man inte tror det och kanske inte är medveten om det i början så lär man sig otroligt mycket om sig själv.
De människor som inte kommit upp något steg på stegen kommer triggas av det jag säger dessvärre.
Det finns inte bara ett mörker och hopplöshet trots att man kanske har en kronisk sjukdom... Allt kan ändras.
Är det inte bra att kroppen varnar på alla sätt den kan när något är fel?
Att fysiska smärtor kanske inte betyder att man har brutit ett ben eller att man behöver läka en skada.. det kanske betyder att din själ mår kasst eller att något är fel i kroppens oändliga system.
Man löser Inget med "quick fix"!!
Förstå att denna resa faktiskt kan vara ganska intressant ändå.
Det är positiv sak att ha med sig på sin resa i livet fast man inte tror det just då.
Jag var lika i början... frustrerad på situationen.. arg på Alla och på mig själv i första hand.
Ledsen över att jag drabbades av detta och oro som uppkom av att ingen visste vad som var fel på en.
Kan fortfarande få en liten gnutta frustration, men den går bort ganska snabbt nuförtiden utan att jag behöver kämpa för att ändra min tanke till det positiva, för det har liksom blivit "inprogrammerat" när jag har bearbetat och den mörka känslan har lämnat min kropp :)

2. Andas och faktiskt se att det finns så mycket runt om en som är bra.
Börja med dig själv... Du lever och är såå mycket mer än bara en kropp och handlingar.
Ett hopp måste tändas att det faktiskt finns saker att göra för att just Du ska bli läkt och hel.

3. Förändring av gamla mönster och ett inre jobb med dig själv...
Ja det är otroligt smärtsamt och jobbigt.
Men av det kommer harmoni, lycka och välmående.
Fortsätter man på den mörka och destruktiva vägen utan att ha rett ut sår, trauman, allt man lagrat inom sig och faktiskt förändra saker i sin omgivning, kommer man att fortsätta på samma spår, må dåligt och vara destruktiv och därmed inte läka ordentligt.
Må bra eller må skit, bara Du själv som kan bestämma.
Inget hjälper med ständigt gnäll.. det göder bara mer destruktivitet och mörka känslor och tankar inom oss.

4. Känn ingen rädsla för att vara öppen.. var ärlig mot dig själv och lägg inte på en "mask".
Vi är inte ensamma om att vara sjuka, må dåligt eller vad det kan vara.
Lyssna på din kropp och själ.. vad varnar kroppen om och vad vill den?
Var i alla känslor som kommer, det är faktiskt helt okej att vara ledsen eller arg ibland.. bara det inte tar över ens liv helt.
Känn in känslorna, bekräfta att du känner dom och släpp dom sen när du fått ut det som behövs få ut.

Känn att du fortfarande lever, ditt liv kollapsar inte fast du tror det och det finns faktiskt sådant i livet du kan glädjas av..
som dina hjärtslag, något du tycker om att göra, titta på allt som rör sig utomhus :)), andra människor som du tycker om eller bara dig själv i din "ensamhet" (för ensam är man inte) osv osv...
Du kan skapa precis det liv du vill fast inte allt går att genomföra precis på det sätt du tänkt dig.
Och klarar man inget förutom att ligga i sängen, ja men låt livet vara en liten paus.. du har din känsla och din hjärna att kunna skapa en helt sagolik värld inom dig, där du lever och är och faktiskt mår bra i.

5. När man har accepterat sin situation, tränat.. bearbetat sig själv så smått, fått till den där positiva känslan för det mesta, faktiskt brutit de mönster eller de sämre man hade som inte var bra för en och förstå att livet ger en allt man behöver för nya lärdomar.

Vad skulle livet vara och ge en om man bara gled igenom det och aldrig fick lära sig något?
Hur skulle du veta vad riktig lycka och välmående är och hur den skulle kännas om du inte fick några upp-, och nedgångar?
Varför tror ni vi får dom?
Allt har en mening för oss.

Vi ska lära oss att inse vad som är falsk lycka, harmoni och välmående.. 
 
Att bli sjuk är nog det bästa som hänt mig, trots att jag är ledsen för att jag får dras med ordentliga plågor och att inte knappt kunna orka något eller ens använda hjärnan. Men det jag har lärt mig och det som jag har blivit och verkligen hittat... Mig, är det som gör detta till något bra :)
Jag har blivit medveten och insett mycket under denna tid, och jag ser så fram emot att få se vart livet tar mig.
Jag är inte klar på långa vägar.. ett steg fram, två steg bak och sen tio steg fram.. ett steg bak..
För varje steg bak försöker jag se och känna det positiva och att det går framåt.. det måste gå bakåt för att se om man har lärt sig läxan tidigare, det man har jobbat med b la :P

Alla kan ta sig upp och se livet på ett annat sätt och må bra i det.. det gäller bara att börja acceptera och försöka se vilka mönster som skapar ditt dåliga mående, obalanser och sjukdomar.
FÖRÄNDRA dessa.
( Det är ingen lätt resa och det är jag ärlig med, men det som kommer ut efter det jobbiga är såå värt det.
Och INGET är farligt att genomgå.
Känslor skadar oss inte till döds om vi nu inte släpper in vår hjärna och "ego" i det som gör allt för slippa smärtan och rädslan att stoppa det jobbiga. )

En dag..en dag då jäklar kommer jag leva som jag aldrig någonsin har gjort ;)

<3

fredag 22 maj 2015

Naken... sårbar och alldeles hmm underbar ;)))


Fredag.. ännu en dag och ännu mer att lära :D
Jag vågar vara sårbar nuförtiden. 

Inte ofta en självklarhet för oss eftersom människan inte ska vara öppna och ärliga..tänk om folk får reda på den sanna bilden av oss.. det som skapat oss på vägen..?!
Vi är alla lika.. ingenting är fel på våra olika resor.

Men för att lossa den energi jag faktiskt består av och är från den fysiska människan jag byggt mitt bo i, så behöver jag släppa på rädslan och den konstiga tanke o känsla som vi skapar från "egot"..sinnena från människan.
Ingenting är konstigt här i livet... vi ska lära..
Men jag vill också vara i sanning, och lära mig släppa på det som inte hör till min själ o energi som faktiskt är Jag... 

I och med denna resa jag gör så reagerar inte min kropp på bästa sätt just nu.. klart den hotar min själ på alla de vis den kan att göra som den vill och därmed skapar obalans :D Men jag är inte fejk... jag är ingen lögn.. jag försöker slå ner de tjocka väggar som min själ suttit fast inom.
Jag vågar gå emot mitt Ego/mitt mänskliga jag... och jag sliter med allt jag har för att vi ska bli sams och stå sida vid sida i harmoni.
Jag kanske anses märklig och helt fel ute.
Men jag är bara Jag, inget mer eller mindre :D

 Just nu vill jag bara bli bättre från en period med mer och mer obalanser för var dag som går.
Behöver verkligen hjälp av någon inom ayurveda eftersom de förstår sig på hur en kropp fungerar.
Mina MEsymptom har blivit lite starkare, njurarna känns ordentligt och andra symptom som är vata och pitta relaterade (obalanser) är rätt starka nu.
Har kommit in med ena hjulet i fel spår och jag hittar inte riktigt rätt.. allt är bara vimsigt med kost och vad som fungerar och inte, samt med muskler och andning.
Jag hade ju ett bra flöde under en lång tid.. men det går ju iallafall framåt ;)
Skulle behöva någon som sa till mig precis det jag ska inta när och vilka yoga asanas och andra behandlingar som behövs just idag osv...
Orkar liksom inte ta tag i något just nu och jag känner bara att allt jag har försökt stoppa in i min hjärna är huller om buller.. eller blackout.
Alla tester med mig själv som jag gör inom kost etc känns bara jobbigt. 
Tur man ändå har glädjen och känner att detta ska ordna sig en dag.
Man kan inte alltid vara "på topp", men jag kommer aldrig att ge upp :)

Jag står här "naken" och önskar er en riktigt fin fredag, för det är väl fredag va?! *Senila jag* :))

<3

Naturen och mitt kvällsnöje...


Vilket härligt sommarväder det var igår.
Tog min lite halvkassa kropp och gick en liten promenad, och såklart hamnade jag i skogen sen :D
Vilade lite på min kraftplats och kände min lilla kreativa sida smyga fram, eller mer att känslan fick styra händerna...
  

Ja lite plockade jag med mig och kvällsmeditationen blev lite pyssel av naturen..
Min "drömfångare" eller mer en balanserande och jordande kreation fick sin plats på balkongen i min oas.
Känner verkligen att nu när min kropp har blivit lite sämre så fungerar inte händerna så bra.
Men strunt samma, allt går och man gör det man kan :)
Jag älskar ju verkligen att uttrycka mig genom "konst" av olika slag och genom ord... spelar ingen roll att man inte är proffs eller har en hjärna som fungerar som den ska.
Inget ska få stoppa en att göra det man vill :)
Och vem säger att vissa saker är bättre än något annat?
 När en tavla med några streck säljs för väldigt mycket pengar och anses som ett mästerverk, så kan vad som helst vara det.
Det är vad som kommer inifrån oss alla som är vackra mästerverk!!

<3

 

onsdag 20 maj 2015

Rensning till MAX...

Det pågår rensning här hemma till MAX och har gjort ett tag nu.
Som många vet så har jag ALLTID älskat att rensa sen jag var liten :))
Då gick jag ofta igenom mina garderober och oftast på sena kvällar... det var där mamma kunde hitta mig på golvet när hon trodde jag sov, fixandes med högar och sortering.

Blev inte bättre då jag började på mitt drömjobb.. på H&M för 13 år sedan.
Utvecklade ett litet shoppingberoende under en period när jag bodde på min lilla hemort och efter att jag lämnade sambolivet.
Jobbade jämt och fick mycket mer över än tidigare.

När jag väl sen flyttade och började på H&M så började shoppingberoendet igen.. och blev värre.
Jag Älskade ju kläder och accessoarer och nu var det lättillgängligt.
Efter arbetsdagen (när jag inte skulle hämta dottern från dagis eller skola) kunde jag fortsätta att springa runt i andra butiker innan jag med trötta ben och huvud tog mig hemåt.

Jag började se hur mycket jag egentligen hade i hemmet.
Dottern fick så mycket kläder etc så hon hann inte använda dom och inte jag heller många gånger.
 Sen började jag förstå att den "lycka" jag kände efter att ha shoppat gick över efter någon timme.
När man kollade på bankkontot förstod jag inte var alla (så rik var man ju inte) pengar gick och när jag tittade hemma kom jag inte ens ihåg vad jag hade handlat de senaste dagarna.
Efter något år med detta destruktiva beteende och beroende så mådde jag så dåligt av att vilja skapa en falsk lycka, samt att man hade så otroligt mycket onödiga saker i hemmet så jag började rensa ut..mer och mer..

I många år nu har jag verkligen jobbat med mig själv och tränat på att gå med andra i butiker.. se alla de saker man kanske verkligen ville ha och som lockar en, som sen de man hade med sig köpte och kanske så var det just den saken man själv ville ha.
När man kom hem tomhänt så fick jag ett lugn i kroppen och lyckan spred sig i hela mig.

Vi behöver inte Allt och behöver verkligen inte handla bara för att det är rea etc.
När jag jobbade i butik så märkte jag både med mig själv och andra att var det "billigt" så var det bra att ha eller att man trodde att man ville ha det.
Innan den grejen/klädesplagget blev rea, ville man ha den då??
Behöver man sakerna fast de är "billiga"?

Detta materiella samhället bara växer och växer... fler tar större och större lån för att visa att man har en viss "status" eller för att egot inom en vill skapa falsk lycka och välmående.
Våra barn får springa i shoppingcenter på deras semester, på helgerna och på loven.
Många mutar dom med att de ska få god fika eller utemat bara för att vi vuxna ska få stilla vår shoppinghunger.
Är det vår framtid?
Är det detta vi vill lära våra barn och barnbarn?
Falsk lycka, beroenden och personlig konkurs?
Man kanske ska tänka till hur många gånger man shoppar i veckan eller springer i dessa butiker.
Är det sådant som är viktigt och behövligt eller vill man se om det finns något man vill ha just då, bara för att?

Jag tror jag har varit ganska hård mot dottern i många år.. eller hård.. mer att jag ville att hon skulle lära sig pengars värde.
Hon har fått följa med överallt, vid mathandling osv, för att se vad varje produkt egentligen kostar.
Jag ville inte att hon skulle bli bortskämd som jag kunde vara i barndomen.
Hon har fått mycket.. för mycket egentligen förr om åren när jag jobbade och tjänade pengar, men de senaste åren när jag varit sjukskriven så har hon lärt sig att mycket faktiskt är onödigt och att tänka till två gånger innan man köper något.
Hon är glad för detta idag, och hon är nästan värre än mig och kan hytta med fingret när det är något som jag önskar att köpa :))
Jag har aldrig problem med tjat om pengar (har nog aldrig hört det av henne), har aldrig problem med att hon köper upp de hon har och hon är ansvarsfull och stolt över sig själv.
Hon kommer klara sig alldeles utmärkt i vuxenlivet och stoltare mamma kan man inte vara <3

Så nu rensar jag upp... sorterar till det som ska skänkas och det blev ju endel.. tror det blir till Stadsmissionen och till en insamling där det går till barnen b la i fattiga familjer, och sen endel till loppis.
Det tar på krafterna detta och jag får vila när MEsymptomen smyger på.
Men jag känner att detta ger mig ett lugn, klarhet och ny luft i kropp och själ.
Nu börjar vi om från början och strävar efter att leva i lite mer harmoni...
Det är inte lätt att bryta mönster eller förändra...
En dag i taget...

Om ni är intresserade av att köpa något så är det bara att kontakta mig :)

<3




 

måndag 18 maj 2015

Dagens budskap...


"Ändrad inställning som ger ditt liv en ny och en mer positiv riktning.Ditt gamla sätt att leva intresserar dig inte längre och du upptäcker att du undviker vänner och sysselsättningar du tidigare drogs till.
Du förtjänar en livsstil och karriär som stämmer bättre överens med det som intresserar dig.
 
Änglar och attraktionslagen finns här och kommer manifestera nya underbara möjligheter och relationer.  
Ny fas i livet och nya projekt startas."

Fortsätter på min underbara väg med mycket lärdomar :)

<3

söndag 17 maj 2015

I want to be free... so free...



I want to be free, so free
Like the dolphin in the sea
Like the flowers and the bees
Like the birds in the trees
I want to fly high, so high
Like an eagle in the sky
and when my time has come
I'm gonna lay down and die
and when my time has come
I'm gonna rise up and fly.

Pacha Mama I'm coming home
To the place where I belong.

/Pacha Mama song lyrics

<3
 

Jag lever.. men vill leva med betydligt mindre intryck...



En dag är just en dag av ens liv.
Den ska fyllas med det man behöver just då.

Igår avnjöt jag lite mumsig sushi med familjen och jag bara va.
När huvudet inte orkade ta in fler intryck (var barnens dag på stan) så satte jag mig på bussen och åkte hem för lite lugn och ro.
Har kommit underfund med att istället för att gå efter hur min kropp reagerar när jag får dessa "adrenalinpåslag", då jag pratar mycket, högt och ganska snabbt så tar jag fram min lugna sida och tänker på vad som händer i min kropp och vad som blir bra eller inte.
Istället för att jag skulle utveckla kraftiga influensasymptom efter adrenalinpåslaget och hjärnutmattningen så andades jag djupt, intog vertikalläge och sittläge i en lugn miljö (min soffa ;)) ) och när jag väl skulle prata med någon tog jag till en djupare,tyst och långsam röst.
Det fungerade!! Mindre symtom och jag fungerar bättre idag :)
Man måste vara medveten om vad man gör etc och inte bara följa obalansernas och kroppens beteende.
Kanske ett litet tips för er med ME, vad vet jag ;)

När kvällen kom och läggdags var ett faktum så hade jag och dottern ett sånt där långt och djupt samtal igen.. som oftast när vi ska säga godnatt :D
Hon är klok hon... hon börjar bli så medveten om allt i livet.
Hon förstår mer än många många vuxna och det är riktigt skoj att prata med henne <3
Förstår verkligen psykologi och den inre medvetenheten.. vill följa sina drömmar och planerar för fulla muggar vår framtida liv där lycka, drömmar och välmående ska finnas. 

Söndagen är här med balansering och tankar som dyker in i mig.. vardagssysslor som är roliga när man gör dom som en sorts meditation och med hjälp..
Regnet och det gråa lever utanför och jag njuuter!!

<3

lördag 16 maj 2015

Min bohemiska lördag...


  
Godmorgon till solen och till livet!! :)
Låt ditt inre jag tala om för dig vad Du behöver denna lördag. 
Stanna upp och lyssna på känslan och lita på att den är rätt.
Allt handlar inte om måsten...
Måstena handlar om vad Du behöver just idag för att må bra.
Låt inte din hjärna..ditt ego ta över handlingarna som du gör.
Oftast lever vi våra liv efter vårt ego och efter andras ego och låter det fullkomligt styra vår själ.

Jag tränar och tränar på att inse vad som är mitt ego och vad som är min själ och intuition.
Har förstått hur lycklig jag är långt där inne när jag lyssnar mer på min själ och mitt hjärta än hjärnan.
Den falska lyckan som vi oftast sätter upp, som vi tror är den enda som finns, låter jag få segla iväg med vinden.
Ingenting är försent att lära sig och ingenting är försent att förändra ;)

Idag kommer jag ta på mig min bohemiska klänning, lite smycken och bara vara i mitt glädjefyllda lördagsflöde.
Idag kommer jag vara den del av mig som är den leende hippie själen, den öppna och lite filosofiska.
Imorgon kanske den andra delen kommer fram.. den rockiga, starka och "skarpa" jag.. vem vet :D
Idag ska jag få umgås en stund med min goa lilla mamma innan dottern och hennes mormor ska få fortsätta dagen med teater och prat tillsammans :)

Kram på er och skapa er en fin lördag med det ni själva behöver!!

<3