onsdag 24 februari 2016

Kan bara bli bra och ännu bättre...

 
Pacha Mama, I'm coming home
to the place where I belong
I want to be free, so free
like the dolphin in the sea
Like the flowers and the bees
Like the birds in the trees
I want to fly high, so high
Like an eagle in the sky...
 
Pacha Mama, I'm coming home
to the place where I belong
I want to be free, be me
Be the being that I see
Not to rise and not to fall
Being one and loving all
There's no high
There's no low
There is no place I should go
Just inside a little star
Telling me, be as you are.
Just inside a little star telling me - be as you are...


Den är fin den där texten.
Jag jobbar på det där att bara vara Jag, inte någon samhället vill att jag ska vara.
Det är så otroligt skönt att bara finnas och just bara vara Jag.
Mår så bra av att känna precis det jag vill och behöver och inte leva efter andras tyckanden.

Idag på min sköna promenad i solen med musik och fågelkvitter i öronen kom det där pirret i magen.
Det sker saker nu, och jag vet att allt detta är så rätt även om det skulle gå lite galet.
Blir så glad när man hälsar på främlingar man går förbi, det blir ett sådant härligt utbyte av positivitet på nåt sätt.
Och det som även har gjort mina dagar är att mitt hår har börjat växa tillbaka igen, har ju tappat massor under något år pga obalanser även om jag lossar en hel del än.. men wohoo på det!!
 
 Jag är även så glad över den nya jag... den sanna, raka och ärliga Jag och den som faktiskt inte mår dåligt av mitt lilla hull eller avsaknaden av muskler.. musklerna får komma tillbaka vid ett senare tillfälle ;)
Många är inte heller vana att jag pratar så mycket 
(min "skadade" hjärna har fått mig att försöka skynda mig att säga allt jag behöver få ut på så lite tid som möjligt för att minnas vad jag ska säga, samt för att klara av att hänga med och minnas vad samtal handlar om haha.. det går sådär) eller säger vad jag tycker och tänker i all välmening så klart de kan misstolka mig då :))
Men jag mår bra inombords och jag älskar mitt liv och min livsförändring som inte alltid varit guld och gröna skogar men som jag har accepterat.
Snart kanske det förändras igen till att bli bra mycket bättre och då jag kanske fungerar igen på riktigt.
Men som sagt.. nu är jag här och något annat finns inte än.

Tittade på min tatuerade underarm häromdagen och blev så lycklig av att ha min inre "demon" som minne.
Den som tog över hela mig under så lång tid.
Sen min kvinnliga buddha på överarmen som reser sig från demonens grepp och bara kommer med utvecklande, ett lugn och vishet.
Idag kan jag le stort åt den där demonen som var min bästa vän och faktiskt inte känna ett mörker överhuvudtaget trots att man även kan ha dåliga dagar.
Mina dåliga dagar är helt annorlunda idag.. i känslan.
Nu är bara avtrycket kvar som en tavla.
Och jag är stolt, tavlan är ovärderlig.
 
(Pachamama betyder Moder Jord och vår moder jord är just den kvinnliga energi vi behöver mer här på jorden.
Genom att vi människor är så ojordade så behöver vi i meditation etc ta emot och fylla oss med den kvinnliga energin från jorden så att vi får en balans med det manliga/yang och det kvinnliga/yin.)

Kram på er fina och galna själar.. nu lever vi!!

<3
 
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar