torsdag 3 mars 2016

Du där.. ja jag menar dig.. jag älskar dig...



Hemkommen från ännu ett holistiskt yogapass med "Det inre barnet".
Ja det kan vara jobbigt att möta sitt inre barn.. vill hon vara nära, vill hon ens ta kontakt med mig.. vad vill hon...
Det är en otroligt läkande process att möta sitt lilla Jag och att komma till kärnan med saker som man under livet har brottats med eller fått destruktiva beteenden/obalanser av osv.
Genom denna process har jag hittat lite av kärnan till något jag inte trodde påverkade mig så här mycket som det faktiskt gör när jag blev äldre.
B la övergivelse (ej av föräldrarna)... en rädsla och besvikelse som kommer lite omedvetet ibland fast jag vet att jag har haft det.
Det som medför att man i och av olika relationer haft en rädsla för att bli lämnad av någon man verkligen haft en djup kärlek för eller en djup vänskap osv, att inte duga och en besvikelse och sorg som blir så djup när sådant sker.

I meditationer har jag gråtit floder.. i vila under dessa yogapass har jag gråtit..
Allt kommer upp till ytan och det är en otroligt jobbig del av det som jag även tycker är fin på något sätt.
För jag vill vara nära mitt inre barn och vara trygg och lycklig tillsammans med henne.
Det gäller att vara i känslorna som kommer.. allt det jobbiga eller i det härliga.
Att sluta sig och sätta upp muren för detta hjälper inte för att läka och bryta bort dessa hårda giftiga bollar man har förvarat så tryggt där inom en.

Jag älskar att bearbeta och hitta svaren på det som gjort en illa i kropp och själ.
Med symptom, sjukdomar, beteenden, mående.. ja vad det nu kan vara.
Livet är så mycket bättre när man är hel och läkt än att kämpa mot allt som förstör en totalt och kanske även andra.

Livet är ett mysterium som jag vill vara med och lösa ;D
 Blev underlig, slut och fick en känsla av lite irritation efter yogan och behöver verkligen krypa ner under täcket för att få en god läkande sömn.
Natti :*

<3 

 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar