onsdag 13 april 2016

Igår finns inte längre... idag är idag och imorgon är något annat...



Lunchen och middagen igår med sådant som ska balansera min kropp, lugna och stärka min agni.. matsmältning.

Rött ris med grönsaker i kokosgrädde och diverse bra kryddor för vata/pitta.
Broccoli- och blomkålssoppa med kokosgrädde även där och olika kryddor etc.
Såklart även ett vatate som är supergott och balanserande/lugnande på kvällen.
 
Fortsätter efter Indienresan att försöka balansera min kropp och allt som hör till.
Läkning är ingen lätt sak när man testar vad ens egna kropp klarar och mår bra av samt att hitta det som faktiskt läker.
Men när man ser och känner resultat av arbetet som pågår så kan jag bara inte sluta att berätta om den lycka som genomsyrar mig.
De flesta dagar känns det som jag vill skrika ut min eufori, skratta och dansa runt överallt.
Ibland kan jag vakna upp ur dessa känslor och börja fundera på om jag har blivit tokig... finns det verkligen en sådan här lycka som jag känner nästan var dag? :))
Det är inte sådan känsla som jag tidigare haft att man är glad.. utan detta är så starkt att det svävar runt en massa positivitet och tacksamhet att ofta tårar kan rinna pga den starka känslan, samt tankar om hur fantastiskt livet är.. allt jag ser.. naturen, människor, djur, händelser, hur vi rör oss, olika sorters väder och alla färger osv osv kan göra mig helt fascinerad.
Är jag bara konstig, eller har jag kommit till det ställe där man läker genom sitt sinne för att kunna må så bra man bara kan i livet.. finns det fler än jag som känner så här? :D

Igår när jag gick min promenad i vårsolen ville jag bara skutta omkring och le stort.
Kände mig så lätt, hade fjärilar i magen och stark värme i bröstet för ingenting speciellt utan egentligen Allt..
Jag trivs i min kropp trots avsaknad av muskler för nu.. jag gillar att se mig i spegeln för första gången i mitt liv och jag accepterar fullt ut att min kropp inte fungerar som den ska än.. men jag lever ett intressant liv trots att det ofta är i ensamhet eller i långa stunder där man inte kan göra annat än att bara vila.. som för oss människor inte är roliga grejer.
Men jag har en tro som är starkare än jag kunnat ana att jag snart är hel.. jag är stolt över min styrka och den jag jobbar för, min själ.. min energi  och den kropp som bär Mig.

Har under lång tid nu kunnat göra de allra flesta vardagliga saker som vi människor gör i hemmet etc.
Men får dela upp det lite och inte allt på samma dag beroende på vad det är.
Har inte haft totala deckningar eller svåra influensasymptom som tidigare utan balanserat och rensat i huvudet sådant som inte bör vara där längre stunder.
Lugnar ner och byter spår på det emotionella om det påverkar mig för mycket och för starkt.
Det har ibland dykt upp symptom som halsont, svullna lymfkörtlar, huvudvärk, lättare feberkänsla och utmattning i kroppen.. men inte för jobbiga eller hela dagar varje dag.
Jag märker av när kroppen varnar och kan då lägga mig för balansering.. få bort allt som kanske är i huvudet osv.
Men det är stor skillnad nu än förut och jag är så glad att kunna ta hand om vårt hem bättre, mig själv och lite annat.
Men jag måste ta detta i min takt.. minsta lilla jag kör på och testar övre gränser så säger kroppen ifrån.
En dag i taget... och det tar sig ;)
24/7 jobbar jag med tankens kraft, mindfulness, lära känna min intuition, se och lyssna till budskap som vi faktiskt får varje dag och lyssna/känna av min kropp vad den behöver.. bearbetning både i drömmar och i vaket tillstånd.
Helt enkelt bryta allt vad samhället har tutat i oss.
Vi är inga elitrobotar.. vi är energier i en ömtålig människokropp som behöver tas hand om och bli lyssnad till. 
  

Detta behövdes idag... bra för allt :D
Underbart skön vila som gör gott.

Min "dagbok" fortsätter...
Idag behövdes mer vila för att kroppen sa stopp.. och imorgon är en annan dag :P
Lycklig är jag vilket som.

(Två viktiga ord och handling enligt mig denna onsdag: Prioritering och acceptans)

Nattikramar :*

<3

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar