onsdag 1 juni 2016

Ibland sker det saker som får vara som de är...



Vet knappt vilken dag det är... huvudet och kroppen pratar sitt tydliga språk, det emotionella har satt dem ur spel.
Oron och kärleken till vår underbara glädjespridare blev för mycket.
Vår speciella lilla Luna har inte mått så bra.
Hon ger ändå så mycket kärlek och vill vara oss nära så mycket som möjligt.
Veterinärbesök två dagar på raken och oändliga timmar i telefon med fler av dem som finns häromkring blev lite mycket, och sen allt annat på det.
Men det får vara så nu... är lite lugnare ikväll men tröttheten och utmattningen har ingen gräns.
Vi har iallafall hoppet och skrattet med oss, och vi vet att det blir som det är menat att bli.
Nu njuter jag av att se henne äta och tvätta sin gosiga päls.
Mitt varma hjärta smälter när hon slickar min fot och puffar den lätt för att bli kliad.

Det är inte alltid en fröjd att ha dessa kärleksfulla djur, ibland medför det även tårar och oro.
Detta är orsaken till att jag kanske inte funnits tillgänglig... är bara lite jobbigt nu.

Vår fina speciella Luna.. min underbara lilla familj fylld av kärlek <3

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar