måndag 13 mars 2017

Ännu mer som dyker upp...


Tänk att det aldrig tar slut.
Har varit och fixat i förrådet igen och vad hittade man inte i en kartong... minnen bland lite leksaker som dottern nu har bestämt sig för att sälja.
Vi tänkte spara lite (som vi fortfarande gör, dock väldigt lite) till när hon eventuellt får barn.
Precis så som mina sparades till dottern.
Men hon är inte lika sugen på barn som jag var, eller inte alls :))
Hon vill även ha mer träleksaker om hon får barn och skippa dålig plast så som jag också tänker...
Så nu blev det en massa som skänks, säljs och kastas igen.
Minnen som visst hade gömt sig bland leksaker och lite bebiskläder.

Mina minnen finns på insidan, och de som man har utanför tar bara plats och samlar damm.
Har läst mina gamla noveller där Brasilien ofta var inblandad, böcker man skrev och diplom man var stolt över.
Studentsagan var inte så händelserik för min del dock förutom de typ två sista veckorna av firande :D
Hände mer utanför skolan än i oftast...
Lite minnen som får samla damm finns dock kvar, ytterst lite.

När jag nu har börjat få in känslan som gör så gott inom mig, att konsumtion inte skapar den där lyckan som man tror sig finna i den samt att man förstör vår värld.
Vi förstör oss själva då beroenden skapas, beroendet för att alltid ha mer.
Det blir aldrig bra nog.
Vi människor (de flesta av oss) har det rotat i oss sen ung ålder.
När man har varit shoppingberoende i sitt liv så inser man vad farligt det är att känna som man gjorde.
Man kommer aldrig må bra av det... att handla och handla.
Det mesta handlar jag second hand, men såklart blir det klädesplagg eller annat som kommer hem då och då.
Nuförtiden får jag som en ångestkänsla varje gång jag står i kassan och ska betala.
Tankarna snurrar, behöver jag det här.. vad kan jag istället få för dessa pengar?
Oftast har jag tänkt länge i butiken och kommit fram till att det faktiskt är onödigt.
Ibland har jag tänkt hemma och gjort retur.
Har jag behövt det jag handlat så brukar nu känslan och tanken vara att jag måste sälja eller skänka nåt annat från hemmet.
En sak in, en sak ut...
Det är skönt att känna så då vi oftast har alldeles för mycket i våra hem än det vi behöver.
Kan fortfarande inte förstå hur vi har kunnat haft så mycket grejer här hemma, var de har fått rum.
Ändå har vi inte haft så mycket som många andra har.
Det finns ändå så mycket kvar här så det är mycket underligt :D
Nu känns det iallafall återigen lättare på insidan och ännu ett inlägg om rensning har gjorts, förlåt :))
Det har varit en tid med rensning på olika vis och det behövs för välmåendet och för att utvecklingen och lärdomarna blir fler och går framåt...
Det är ett hårt arbete att få bort det inrotade, och det lilla framsteg som blir är en gåva bara det.
Men jag är fortfarande en människa.

<3

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar