tisdag 18 juli 2017

Det som vi ser som självklart är inte alltid det för andra...


Allt växer och frodas av solen, jorden, vatten och luften.. lever bredvid varandra i samförstånd...

Vaknade hastigt upp ur en dröm och upptäcker att väckarklockan i telefonen har stängts av på något konstigt sätt.
20 minuter sen fick jag skippa de planer och rutiner jag hade tänkt mig innan det var dags att ta tag i tvättstugan.
I pauserna njöt jag av en lugn yoga för matsmältningen och psoasen samt en promenad i skogsspåret.
En tidig skön morgon som vanligt, men hann med så mycket nyttigheter trots allt.

Jag är så otroligt tacksam att kunna göra dessa vardagliga saker igen (beroende på dag) efter år av plågor eller att inte alls kunna fungera pga "ME,n" mina obalanser.
Det som vi alla ser som självklara sysslor och ett normalt liv har för mig blivit en lyx, något jag verkligen blir överlycklig över att kunna göra :)
Jag klarar detta nu efter så många år då jag var riktigt dålig och var som ett kolli, då att ta sig över sängkanten knappt fungerade och var fruktansvärt smärtsamt.
Får fortfarande vila och balansera.. verkligen lyssna på mig själv och min kropp, något som vi alla människor behöver lära oss.
Livet kommer med så mycket lärdomar och läxor.
Det är något som jag älskar idag.
Mitt synsätt på livet har fullständigt förändrats och jag är idag lycklig över att bara leva.
Nu ser man dock hur samhället ser ut och det är lite jobbigt dock.
Med åren har jag även blivit alltmer känsligare i min högkänslighet (hsp), en fin gåva som jag ser det.
Kan vara jobbigt stundom, men man får lära sig att handskas med det.
Att se djupare på saker och ting är otroligt intressant, nyttigt och skojigt som mycket annat :D

Kroppen har känts rastlös och rätt pigg ett tag, men balansering och vila har behövts.
Min pitta (inom ayurveda, som kommer med eld, hetta, vara ambitiös, "göra mycket perfekt" och som hör till denna årstid) har kommit fram lite mer nu under sommaren, samtidigt som vatan i mig (kreativitet, nya ideér ofta men svårt att slutföra dem,snabba rörelser etc) är som en duracellkanin fast min kropp egentligen inte orkar detta :D

Tog även cykeln idag för att storhandla då jag ej har körkort och trodde det skulle bli lätt i det vackra vädret.
Jag är envis och är stolt att det fungerar ;))
Blev varse om hur olika vi människor är eller mer hur vi fungerar...
Min cykel stod parkerad bredvid ett par bord där folk kan sitta för en fika eller bara ta en liten sittpaus.
Vid dessa bord satt fyra stycken i övre medelåldern och tittade på mig när jag  
fullpackad med dessa tunga väskor med matvaror försökte ta mig fram till cykeln.
Mina ickeexisterande muskler och en kropp som triggas lätt av fysisk aktivitet och tunga lyft etc försöker få ner dessa väskor i cykelkorgarna och hänga ett par av dem på styret.
 Får under en stund trilskas endel då cykeln lätt vickade och jag knappt klarade att både hålla den upprätt samt försöka med en hand få ner dessa tunga väskor i korgarna.
Jag tittade tröttsamt och panikartat upp några gånger och fick se att alla fortfarande satt och tittade på mig.
Jag är inte den som oftast frågar om hjälp just för att jag inte vill lasta andra och är även rätt blyg av mig.
Men ingen frågar om jag vill ha hjälp.
Jag skulle själv såklart frågat om hjälp, för hur kan de veta förutom det de ser ;D
Det måste ha sett roligt ut, en som pustar och trilskas, och en liten grupp som sitter rätt upp och ner och stirrar haha.

Ibland behöver vi se och känna in...
 Medkänsla är en viktig egenskap.. att ta hand om varandra i olika situationer.
(Eller även empati i annat)
Kan man inte känna in hur det skulle kännas att vara där själv?
Vad skulle du då vilja att andra gjorde för dig?
Ibland förstår jag inte, men inte alltid man gör det (jag gör även misstag ibland och ångrar mig efteråt) ;))
Detta får mig att ännu mer känna in, och egentligen är allt jag känner nog för en människa :D

Jag fick ändå en fin morgon och förmiddag med vardagssysslor gjorda, sol på min kropp och i mitt sinne, med ett leende hälsa på många morgonpigga människor i skogsspåret, uppleva naturen nära, se och höra alla vackra fåglar sjunga och kommunicera med varandra, mjuka upp min stela vatakropp, låta endorfinet och livskraften flöda, känna lycka,- värme,- tacksamhet och kärlek för livet.
DET om något är lycka över att leva. 
Tack universum för att jag får uppleva allt detta just idag <3

Fin dag på er och gör din dag till den bästa för just Dig :*

<3







Inga kommentarer:

Skicka en kommentar