torsdag 26 januari 2017

Igår blir till idag och andra dagar... livet i en liten ask eller två...


~Softly, softly, the tender touch..
Awareness~
Har känt av detta under en tid och förstått att jag behöver dra mig tillbaka.
Inte "kämpa" utan bara finnas för att dra till mig det som ska komma.
Inte "kriga" för att det ska till en förändring i världen. 
Min kropp har låtit mig veta detta även den.
Vila och balansering är det som behövs för att åter kunna resa mig upp ordentligt igen.
Balans ja.. viktigt att ha den nu när världen är i ett skifte eller mer under utbildning för att inte gå för långt i våra känslor och tankebanor.
Vi prövas dagligen och det bevisas genom det som är i världen just nu.
Jag behöver min kvinnliga visdom just nu.. att ta det lugnt..lyssna och känna in djupt inom mig själv.
Att bara vara och välkomna det som är menat att komma...
Sålla det som börjar dra åt fel håll, det som känns fel.
Att kriga är inte det rätta.
Förändring och galenskaper sker ibland pga att vi behöver titta djupt in i oss själva och förändra vårt egna beteende, det vida dömande vi kan ha eller släcka våra rädslor en aning.
Vi behöver både den femenina och den maskulina balansen.
Hur de är och inte just kvinna/man.
Att inte brusa upp utan kunna se klarare/vidare och visa vad vi egentligen står för och vad vi behöver för att vi gemensamt ska kunna leva tillsammans på denna jord.
Det är inget spel eller egokrig som ska föra oss till en bättre värld eller ett bättre mående.
Det är Vi..våra sanna själar.. de oskuldsfulla rena som vi var som bebisar som ska styra våra liv.
Att ha nyfikenheten och passionen att få lärdomar..inte att hata och kämpa tills vi tar slut på oss själva.
Vi rör upp ett kaos av förvirring för vi triggas för lätt och med det blir det storm.
Vi behöver även lugnet som brukar finnas innan denna storm med i det hela ;)

Nu tar jag med lätt sinne (kan vara svårt ibland) tag i det min själ och kropp behöver för att fortsätta att växa.. en lång vila.
Det dimmiga och gråa idag (läs igår) speglar precis hur det känns just nu.. som att jag svävar runt och inte kan greppa tag i något specifikt...
Det är vackert och jag har glädjen inombords :) 

Dock idag börjar en konstig känsla sprida sig inom mig pga min utmattning.
En känsla jag inte haft på väldigt länge.. ett skrik och lite tårar på det skulle behöva lämna mig.
Vet ej varför, eller jo till viss del...
Ibland kommer något mörkt som vill ut från mig med :))
Inte något jag är van vid längre men det behöver få ta plats ibland det också.
Känner mig bara lite irriterad och jag vill bara vara i min bubbla som det känns just nu.
Jag är bara så fruktansvärt slut.
Yogan pallade inte min kropp att ta sig till idag, så kan det bli.

Hoppas ni får en skön kväll :*

<3 

tisdag 24 januari 2017

Att hamna i avgrunden för att sedan ta sig upp och se livet helt annorlunda...



Mina minnen som jag alltid kommer bära med mig.. min resa som jag är tacksam för..
Mina tatueringar under den här tiden med mina ME- obalanser.. min inre demon och min lugna kvinnliga intuitiva buddha..
Kommer alltid finnas med mig då jag kan se dom och vara lycklig för lärdomarna <3

Idag delade jag ett reportage på ett av de sociala medierna om en ung kvinna med obalanser (ME-diagnosen) som har fått sitt liv helt förändrat då hon lever i sängläge sedan många år tillbaks.
Jag kanske tjatar om detta med hälsa och ohälsa men behöver ändå få ut det på något sätt ur mig själv.
Det är viktigt att förstå hur många av oss människor (i stort sätt alla) som någon gång i livet hamnar i psykisk/fysisk ohälsa eller i omedveten/medveten obalans med sig själv.
Ingenting är konstigt.

Jag minns mina år (perioden för ME/CFS, då jag även haft andra perioder med ohälsa i mitt liv) då rädslan kom efter att kroppen inte ville fungera.
Kändes som om allt slogs ut inom mig och i mitt yttre.
Frustrationen, ilskan och ledsamheten tog över då ingen ville eller kunde förstå mig och vad jag levde med.
Inte ens jag själv.
Jag försökte i plågorna och smärtan att komma på vad som skedde men jag orkade inte ens tänka eller känna riktigt.
Hjärnan orkade inte som resten av mig.
Jag ville bara kunna krypa in till min hjärna och slå av maskineriet för det var riktigt smärtsamt att den fungerade.
Så kändes det, som att min hjärna växte sig större och större och ville tränga sig ut.
Jag minns vilken panikångest jag fick för att det inte gick att stänga av alla ljud.. de minsta som finns runt om oss hela tiden... suset och alla "högre" ljud.
Men trots att det var "tyst" gick det inte att stänga av hjärnan eller suset som ständigt finns.
Det gjorde mig fullständigt galen då smärtan plågade mig totalt.

Jag fick stå ut.
Och på något sätt klarar man att stå ut.

Under de första åren då jag var som sämst och ingen förståelse fanns så fanns ändå en trygghet för mig i mitt ex bla.
Då jag ständigt somnade bredvid honom i soffan med värmen från hans kropp och lugnet i hans andning.
Kändes som jag behövde sova ikapp den brist på sömn jag hade levt i stor del av mitt liv.
Sömnen som är så otroligt viktig och läkande.
Tryggheten som behövdes när jag stod där helt själv med frågetecken och rädslan som bankade på.
Han jag fick slå på och bli hårt omhållen av när den värsta ångesten med ilska tog över min kropp.
När jag fick gråta ut allt som ville ta plats i mig och snora ner honom ;))
Minns även känslan när dottern strök min kind och all kärlek jag fick av henne och mina föräldrar som alltid fanns där.
Men kampen jag hade inom mig, när jag aldrig ville lasta någon annan eller att jag skulle vara en börda brottades jag ständigt med.
Det gjorde också att min obalans (sjukdom) bara blev värre.
Jag har även ofta varit själv i processen för att jag har tagit avstånd från mycket och många av just den eller andra orsaker.
För Allt vi utsätter oss med, Allt vi lever med och i samt hur vi själva handskas med detta gör vårt mående och våra liv i stort sätt.   

Jag stod ut år ut och år in med att förstå.
Förstå livet, acceptera livet, förstå människor och beteenden och till allra allra största delen förstå mig själv.
Ja man förstår och förstod, men egentligen inte helt och fullt.
Man ser det hela tiden bland oss människor.
Vad kan vi då förstå?

Livet är inte enkelt fast det kan vara det beroende på hur man ser det och förstår det.
Vi kommer alltid att födas och dö, och däremellan uppleva sorg och glädje, rädsla eller ett lugn.
Och jag tror fullständigt på att vi föds och dör väldigt många gånger i olika liv.
Beroende på hur vi ser och lyssnar på oss själva och tar in det som vi faktiskt säger till oss varje dag så kan vi leva ett lite mer harmoniskt liv.
Vi är alla olika och därmed upplever vi saker olika många gånger.

Idag är jag inte rädd för att dö.
Jag vet att mina känslor inte är jag.
Min rädsla är bara det som mitt ego skapar för att förstöra.
Idag är jag inte rädd för att låta jobbiga känslor, sådant jag har velat gömma långt inom mig komma upp till ytan.
Jag vet att de inte dödar , det är den processen jag behöver ta för att må bra både psykiskt och fysiskt.
Gräver jag ner dessa obehag eller flyr från dom vet jag att de ständigt kommer ge mig ett destruktivt beteende eller ett sämre mående och därmed kommer mitt liv skapas utifrån det.
Jag ser det hela tiden på oss människor.
Vi kan aldrig fly fast vi tror det.

Nu kan jag andas och jag vågar släppa ut mina känslor men ibland vågar jag inte ta in omvärlden.
Det är mitt skydd, men det kan bli för mycket av den varan.
Jag försöker ständigt att lära mig handskas med balansen och bara inse hur olika faser vi alla lever i.
Men vi är alla ändå lika, för vi lär oss ständigt. 
Livet är inte farligt och vi alla bär på så mycket olika saker som behöver redas ut.
Vi måste bara börja med oss själva som jag alltid tjatar om.

Våga andas, våga förändra och våga vara sanna.

Och vet ni, just nu sjunger småfåglarna där utanför fönstret, och nu kan jag äntligen njuta förfullo av dess sång.. tacksam!! :)

<3







lördag 21 januari 2017

Så här i vinterdagar...



Här pågår det läkning, studerande och upplevelser som gör gott i det lilla.
Den här vintern går hur bra som helst att leva i när det finns så mycket i det "tråkiga" (som inte är tråkigt egentligen) och vardagliga som fyller ut mina dagar.
När man skippar de där måstena och ser på det på ett annat sätt och sen inte gör saker för att fly, då sitter jag hellre hemma och njuter av det som kommer, om det kommer ;))
Livet det flyter och jag flyger högt över ytan trots mitt simpla liv.

Att läsa böcker var något jag för några år sedan ej kunde göra då jag fick läsa om varje rad tusen gånger för att få in det i huvudet, och på det kom "ME-migränen".
Nu njuter jag av varje sekund och av varje bok jag plöjer igenom.
Lever mig in i alla de världar som finns.

Senaste boken kändes lite tung i vissa fall, blandat med glädje.
Att läsa om oärlighet men också att förändra och göra det som ens egna kropp och själ behöver.
Lögner i både relationer och i livet mot sig själv och andra gör en aldrig gott!!
Man vill inte såra... men var hellre ärlig om vad man tycker, känner och vill än att dra alla dessa lögner.

Jag själv jobbar på en balans med att vara ärlig i allt utan att såra eller spegla/trigga någon eller vara osann mot mig själv.
Vill så väl men kan bli så fel.
Livet är en lång skola :D



Vackert som en saga.
Vilken gåva de har dessa is-, och snökonstnärer.

Efter tacksamma "aktiva" veckor (mer än jag brukar göra och klara) så säger nu kroppen stopp för ett tag.
Har träffat gamla arbetskompisar b la och haft trevligt samtal så det sociala har också fått utrymme samt fixat mycket med hemmet och lite sådant.
Tar liksom en dag i taget och minns knappt vad jag gjorde igår och det känns fint det.
Att bara leva dag för dag och känna efter vad man behöver och vill just då.
Bra detta för min läkning.

För första gången på länge är man nu själv i oasen då dottern spenderar helgen i Hufvudstaden.
Behöver träna på det med, att inte ha alla samlade om nätterna här hemma.
För tiden går snabbt och snart är hon utflugen ur boet.

Fin lördag till er och ta hand om er på bästa sätt som bara du kan :*

<3

söndag 15 januari 2017

Kan bara älska underbara människor...

Bild:Cecilia Möller/tv4

Sitter bara och ler från öra till öra.
Vilka underbara människor det finns i vår värld :D
Nu kan man följa paret Mandelmann på deras ekologiska gård med självförsörjning på tv.
Åhh vad jag önskar att jag kunde bo lite så fast mycket mindre och utan alla dessa djur.
Några små eller ett djur som sällskap i familjen räcker.
Att få odla och ha det bra och leva i harmoni med naturen är mitt mål.
Finns många som lever lite sådär, att ta vad som finns i vår natur och vara lycklig för livet liksom.

Finns fler som sprider glädjen, som Stina W som bjuder på sig själv för fullo så man får sig ett gott skratt var och varannan dag.
Jag vill vara så, innerst inne är jag det.
Dansa runt som en galning bland folk på stan eller i butiker och vara lite så där tokig, bara släppa lös och sprida lite glädje och värme bland folk och fä. 
Behöver bara lossa lite på svångremmen eller vad man ska kalla det :))
Jag fortsätter att göra det här hemma i sällskap av kaninen och dottern om hon hinner se spektaklet.
Det är ju bara för skönt.
Jag ylar också och låtsas att jag kan sjunga i olika stämmor.
Undra om grannarna tycker det är skoj och njuter lika mycket som jag haha.

Jag tackar er goa människor som värmer mitt hjärta och som låter glädjen få sprudla inombords.

<3 





lördag 14 januari 2017

Blir inte klok...

... på hur vi blir lurade mest hela tiden.
Såg nyss på två avsnitt om hälsorön och vad vi egentligen kan lita på av det som forskas fram och annat.
Forskare som forskat upp till 40 år om vissa grejer har ändå inte kommit på sanningen.
Och det roliga var att alla forskare hade olika resultat ofta.
De sa bara att så här anser jag att det är :))
Det skulle vara evidensbaserat men vad är egentligen det?!
Nej, så man kan inte lita på mycket här i världen.
Jag har iallafall kommit på vad som är klockrent 
och som hjälper oss.
Sedan får vi nya kunskaper hela tiden genom att sortera information och lyssna på oss själva.
Är nog bra att kunna se bakom kulisserna en del och inte lita blint på allt.

<3




Livets möten och processer...

Det känns bra fast saker och ting är under förändring och som kan skapa ett omvälvande skalv.
Förstår att detta sker nu och jag följer bara med i flödet.
En vän som funnits med i bakgrunden på ett sätt får en paus.
Jag har under lång tid försökt förklara hur jag vill leva.. i sanning och ärlighet.
Jag kommer aldrig vara en hemlighet något mer i mitt liv.
En vän ska inte behöva vara det.
Jag tänker även på personen och den kvinna som lever med honom.
En lögn är ingenting som jag vill vara med om och att såra eller ta del av en flykt som någon gör för att livet kanske inte är på topp kommer jag heller inte vara delaktig i.
Tyvärr.
Men jag tycker om min vän ändå.
En dag... kanske
Vet ej om många delar min upplevelse och hur andra fungerar, men jag vill inte vara del av något dåligt som inte ens jag skapar.
Att vara sann är det som man mår bäst av.

Sakta droppar det av.. dessa saker som ska ersättas med det som ska vara och finnas för mig.
Det som gör mig hel och harmonisk.
Vi ömsar skinn då och då och ibland sker mycket på engång som det känns, fast bollen har varit i rullning länge.
Men jag känner mig relativt trygg i processen då jag har lärt mig att handskas med mycket som kan vara jobbigt.
Nu känns det inte så, för det är en mening med det hela.

Jag är otroligt lycklig att se dottern just nu.
Från att ha varit så pass utbränd, haft Epstein Barr viruset som snart är väck (det som kallas till viss del ME-viruset då många med ME har det), lite candida och en hel del annat som gjort henne till en helt annan människa.
Obalanser som nu är på väg att läka.
Nuförtiden har hon orkat vara social mer än någonsin, orkat mer i skolan och i hemmet och är glad mest hela tiden.
Hon har även börjat yogat mer regelbundet och det skapar ju också läkning.
Känner så själv, behöver yogan och meditationen helst varje dag, antingen en kvart eller över en timme, och det blir en skön rutin.. något som hjälper mig att handskas med livet på ett bra sätt. 
Hon tar bort rädslan och träffar nya personer, sådana människor som delar hennes intressen och är mer lika henne.
En stolt mor och är så glad för hennes skull då saker inte har varit lätta att leva med <3
Vi delar massor av lika erfarenheter under exakt samma ålder.
Någon mening med det med.

Ja livet det rullar på.
Tystheten från mig är större just nu, för jag är i en fortsatt läroprocess och jag orkar inte längre uttrycka mig som jag har gjort.
För vem lyssnar på det som läker mig och dottern? :))
Vi är på en fantastisk resa som jag ändå vill få nedskrivet någonstans, och om någon är intresserad av den så är jag öppen och delar, därav bloggen.
Jag skäms fortfarande inte med saker som vi alla går igenom.
Men jag går mer utanför boxen och vill hitta de där sätten och det där som livet vill lära oss men som vi aldrig egentligen lyssnar på eller ens ser.
Sån är jag ;D

Haha kom att tänka på den person som jag hade en kort kontakt med.
Efter någon dag var det visst jag som inte kunde vara utanför boxen fick jag höra, och det var riktigt skoj :))
(Ni som känner mig och vet hur jag är)
Och jag var lugn, tro det eller ej med min pitta-obalans och frustration för personer som säger "lilla gumman då" och så när det inte passar...
Jag sa hela tiden, ja vi alla är ju olika och det är okej, men så här är jag och så här lever jag Just Nu.
Alla passar bara inte ihop, så är det.  
För mig var detta roligt, andra förstår det kanske inte men det är också okej för mannen är inte sämre på något sätt för det då vi inte ser saker på samma sätt, lever olika eller kanske går med olika obalanser.
Kan bara säga att jag inte blev ett dugg intresserad på det planet...

Nåja jag väntar på nya erfarenheter och tro mig, jag älskar att möta nya människor och alla olikheter.
Vi kan få upp ögonen med mycket genom att lyssna på varandra :)

Önskar er en riktigt fin fortsatt helg :*

<3




Film-, och serietips...


Jag blev peppad igen...
livet har alltid så mycket mer än det man av slentrian går i.
Det är liksom aldrig försent heller att förändra och våga.


Bra film och gråtvänlig.


Jag och danska filmer och serier :D
Gillar fler av dessa danska skådisar och såklart även svenska Tuva och Joel.
Typisk kärleksfilm.


Som andra i samma genre så är den mystiskt bra ;)


Som jag längtade till denna film, men så blev jag lite besviken.
Inte lika bra som serien dock, men nästan ett måste ändå om man gillar dessa galna kvinnor :D

Jodå den dög med.
Gillar ju Bridget.


Fantastisk man denna Barack Obama.
Gillar honom stort för den han är.


Lite spänning sådär.


Vem gillar inte kärlek?


Serien i tre delar som utspelar sig i Indien.
(Som jag längtar tillbaka)
Jag gillar denna, och man kanske skulle läsa boken också :)


När kommer nästa säsong om det är någon mer?!
Jag gillar klassisk musik blandat med känslor och allt vad det är :D
Han är rätt härlig den där Gael Garcia Bernal, på något sätt..


Ett långt specialavsnitt av denna häftiga serie.
8 människor i olika delar av världen som hör ihop genom dess sinnen.

<3

måndag 9 januari 2017

Ljuset finns där.. alltid!!


När livet kan kännas svårt eller om man hamnat i mörkret för ett tag, så ska man veta att ljuset finns där.. alltid <3
Det är vackert.
För några dagar sedan började jag få intensiva budskap igen med b la siffror.. 13.13, 13.33 och lite annat.. tack.
Även i meditationer och drömmar.


Jag älskar livet, trots den bitande kylan som har varit.
Lufsade in i skogen i snön till min Plats.
Det här kommer att bli bra.
Jag står i sanning med mig själv och då kan ingenting gå fel.



Jag blev så full i skratt.
Mitt därute på min Plats reste sig då denna upp ur snön.
Jag vet ej om detta var en påminnelse av vad jag behöver eller vad det kan vara haha.
Kan det vara en manlig energi som har en betydelse, eller är det den sidan i mig som jag ska uppmärksamma.
Roligt var det iallafall :))

Lika fort som inloggningen på en dejtingsida kom så raderade jag min profil.
Det blev för jobbigt när man vill vara snäll mot alla men inte orkar skriva.
Det dåliga samvetet knackade på lite.
Jo jag fick kontakt.. men kan jag inte vara sann mot mig själv och måste ha kravet och pressen att kanske vara någon jag inte är (min känsla).. vara med någon som inte kan acceptera (på sätt och vis) utan att ifrågasätta osv fungerar inte för mig.
Jag älskar dock att lära känna nya härliga människor och få höra deras syn på livet och historia.
Allt behöver heller inte gå i rasande takt, jag behöver känna in och så smått lära känna..
Tänkte att detta skulle vara en lärdom och praktisk övning för mig och mitt inre och faktiskt eventuellt kunna leva en dag med någon som lever helt annorlunda än en själv,och att det är okej, för vi är alla olika och i olika faser samt på olika plan.
Men på ett sätt är det bra med samma värdering om livet för att slippa kämpa om att vara den man är och vad man mår bäst i.
Men av olika orsaker avslutade jag den kontakten just för att jag ska må bra.
Och för den andra personens skull fast allt egentligen har en mening.
Man ska lära sig av varandra eller dra lärdom om sig själv..om vad som speglar en själv.
Allt är okej med olikheter, man kan komplettera varandra om man inte är oärlig mot sig själv eller andra.
Så är tacksam för möten både genom tal eller öga mot öga :)

Ja det nya året började med nyfikenhet om livet och nya lärdomar.
Att återigen gå emot sin lilla rädsla för vissa saker.
På något sätt förlorade jag lite emot den, men hade jag släppt på vad min intuition och mående ville så hade jag inte mått bra.
Kan mer känna min intuition och vad som är den och inte mitt ego/rädsla.
Jag fortsätter att lära och nya "utmaningar" kommer komma ;D

Önskar er en fantastisk vecka och jag hoppas ni lyssnar på vad er själ och kropp säger :*

<3 Sat Nam





2017´s budskap...


Jag tycker det här året kommer bli lika spännande som de andra som varit.
Vad kommer det med?

De första dagarna på året fick jag en knuff av dottern av att det kan vara kul att testa en dejtingsida..hmm haha
Jag som varit så emot det trots att jag en gång i tiden hittade en av mina bästa vänner från en sådan.
Dessa kan vara bra om man som jag inte är ute i svängarna ofta eller inte har en arbetsplats som man kan få kontakter ifrån.. vänners vänner osv.
En kul grej när ens själsfrände inte har adressen och kommer och knackar på :))
Känslan inuti mig var stark att jag kunde lära mig något trots att jag ej söker någon direkt.
Personen kommer när det är dags.
Nåja sagt eller gjort..


Min nya vän.
Efter 18 år med min gamla hederliga Miele dammsugare som faktiskt håller än, dock är slangen och munstycket halvt trasigt, fick jag en ny vän.
Snygg, lätt och med låg ljudnivå.
Bra för allergiker, består av plast som kan återvinnas osv. Mycket bra.
Min gamla vän får stanna kvar som reserv eller något.


När man behöver öppna hjärtat för befrielsen ut från skuggan.. släppa sin frustration, oro, trötthet eller kanske en sorg.

Känna att man bor i sin kropp, att man vill bo där och släppa in ljuset, glädjen och kärleken.. medkänslan.
En låt för meditation som jag tycker om.
~ Sitter på ett sädesfält där stråna böljar stilla i brisen och drar sig mot solens strålar.
En humla leker där framför mig och en svala brer ut sina vingar i skyn.
Jag lägger mig leende på sädens varma täcke, på jorden som bär oss där mina rötter gräver sig djupare ner.
Låter solen få sända sin näring, sin energi och livskraft in under min hud och leta sig in i alla skrymslen som min kropp består av.

Jag är fri.. jag mår bra, och en dag till får jag leva i det liv som jag lever... <3

Nya lärdomar och nya erfarenheter, allt är välkommet.

<3

söndag 1 januari 2017

En stor tumme upp...


... för ungdomsserien "SKAM".
Under denna nyårshelg blev jag fast i denna tänkvärda serie.
Den innehåller det mesta som rör livet i ungdomen och kanske även upp i vuxen ålder vissa delar av det...
Som tonårsförälder åt en 18-åring är jag glad åt kommunikationen och tilliten oss två emellan.
Att jag får ta del av hennes liv, tankar och problem som kan dyka upp.
Inte alla har det så med sina barn eller att barnen känner att de kan ha det med sina föräldrar.
Genom att se denna serie som vuxen känns det som det var igår man var i den åldern :D,
men det är också bra att se hur ungdomar kan ha det och vad de kan brottas med.
Att kanske tillsammans med sin tonåring prata om livet och om det som kommer upp i serien.
Tummen upp för den, mycket bra och rekommenderas!! T om för en medelålders mamma som jag ;D

<3

2017... År 1...



Jag välkomnar dig 2017, år 1.(Inom numerologi)
År 9 och det 2016 som jag utmanade mitt ego och gick emot min rädsla.
Då medvetandet tog en ännu större plats,då jag även lämnade "hur allt ska och måste vara" och gjorde min grej... att gå utanför boxen.
Hittade nya sanningar och känslorna fick rensas som allt annat inom mig.
Att dela mycket av vad man fick till sig samt tacksamhet och lärdomar som strömmade in var starka men som sedan fick lämna plats till mer harmoni.
Släppa taget... och öppna upp...
Att stå i sanning var mitt 2016.

Nu är det bara att gå vägen fram, för vem kan stoppa en att utvecklas eller göra livet till det man vill leva?..
Allt handlar bara om en själv och vilka val man gör.

Nyåret ägnades i frivillig ensamhet med lilla gos här hemma.
Dottern tog sig ut med vänner och dansade loss.
Är så otroligt stolt över henne och gläds med henne hur och var hennes år,-alla dessa dagar har tagit henne.
Hon hade det riktigt skoj och jag hade detsamma här på hemmafronten.
Det är så skönt att kunna känna så här trots att det är en helgdag.
Jag har lärt mig att vara bland en massa människor inte alltid behöver ge en glädje och det så många tror att man behöver för välmåendet.
Att vara i sitt egna sällskap kan ibland faktiskt vara bra mycket trevligare :D
Ensamvarg som jag är.
Om jobbiga känslor mot förmodan skulle dyka upp mår jag aldrig dåligt av dem, jag har lärt mig att låta även de få finnas då och då.

Men jag kan sakna... ibland har man försökt lite mer och faktiskt förklarat..
Det är svårt när man har förändrat så mycket, förstår det.
Vi är alla olika och det kan uppfattas olika för oss alla.
Ibland går det ändå inte fram och människor försvinner utan att jag förstår varför.
Men allt ska man kanske inte förstå :D :D
Då är det inte meningen att just de ska vara i ens liv just nu och det är också okej.
Det är tråkigt, men besvikelse eller ledsamhet är också något vi får lära oss om här i livet :D
Det kommer alltid att finnas.
Som sagt, vi känner olika i olika situationer, och saker kan dyka upp från det gamla.. präglingar och livet i sig som gör att dessa destruktiva och lite jobbiga känslor visar sig.
Arbetet med sig själv går vidare.
Allt har en mening och jag är tacksam att universum hjälper mig med det på olika sätt :)

Önskar er alla en ny härlig tid för utforskandet av Livet :*

<3




En dröm som besannats...



Vi hann med en sväng till "Hålan" också efter jul.
Vi har fått umgåtts och skrattat med mina föräldrar och med en sjuk farmor som låg på sjukhuset.
Sjukvården blir man inte klok på, att kämpa med att de ska ge rätt vård eller vård överhuvudtaget är helt otroligt 2016/2017.

Dottern fick äntligen sin egna skiss tatuerad på hennes underarm.
Som hon har längtat efter denna dag.
Nu vill hon bara bygga på.. överarm och i nacken..
Hon blir som mor sin :D
Älskade barn <3

Jag har en väldigt tur som får ha min egna dotter både som mitt barn och som min bästa vän.
Vi har mycket skoj ihop hon och jag.

Dagarna gick fort och inte mycket hinns med när man är där.
Min prio är att vara med föräldrarna, så de vänner som finns där kommer mest bara upp i tanken.
Lite tråkigt men så det blir tyvärr.
Får hoppas man kan träffa dem vid nästa besök om de har lust.

Jag lever på hoppet ;)

<3