tisdag 20 mars 2018

Fin dag på er med lite poesi :* ...


~ Mitt liv är så fullt
välfyllt av det jag tar in
Men det är så tomt
ur dina ögon så tomt
Det du inte förstår
förstår inte jag
För mitt liv är så fullt
till allt rinner över

När jag har dig har du mig
Det du vet var i hemlighet
i fantasin finns min önskan
Den du ser glimten av
försvinner när du blundar
Finns en möjlighet du fångar mig
då jag inte flyr bort från den du är

Du vet hur det känns
släpp mig bara in
Hål mig hårt i din famn
då vi tänker på varann
Men vi är övergivna i tanken
till den dag vi finner de vi var ~

/Lindha

<3

En helg med mys och lycka...



Tog mig till "Hålan" för att umgås och tatueras.
Finaste vännen M fixade tatueringen jag så länge velat ha.. men har vacklat mellan några olika symboler.
Denna gång blev det en TILLTAGANDE MÅNE.. växandet, det feminina..
PENTAGRAM..PENTAKEL.. de fyra elementen och det gudomliga/spirit, skyddet..
VENUS.. gudinnan, kärleken.. ÄRKEÄNGELN MICHAELS SIGILL.. den högste ärkeängeln, han som kommer med vägledning, befriar oss från rädslor, solen/söder, ger beskydd, är associerad med halschakrat... Han som jag haft så starkt med mig på min vänstra sida i så många år, som funnits på min väg.
Nu finns han på min vänstar hand.
Mina tatueringar är speciella just för mig.. de sitter just där de är placerade av en anledning.
Nästa blir antingen på mitt ben eller på min arm...

Så äntligen fick jag träffa M, hans goa dotter och deras nya hund igen.
Ibland går det längre mellan gångerna vi ses men alltid lika roligt.
Någon jag verkligen trivs med och är tacksam över att ha i mitt liv. 






Det blev även en heldag i musikens tecken och få träffa alla musikervänner och bekanta på "Hela Folkets Hus Gungar".. en insamling för välgörenhet.
Pappsen var med och uppträdde också.
Kan inte få nog av musik, det gör så väldigt gott för kropp och själ.
Riktigt duktiga musiker det finns överallt, både unga som äldre.. fantastiskt!!


Och den här gosiga och kärleksfulla Tussilago, som har blivit lite bortskämd hos föräldrarna.
Hon ger healing hon...
Varje tidiga morgon i ottan efter ett toalettbesök så satt hon där utanför dörren och väntade på mig.. hon med sömndruckna ögon.
Och där satt vi på golvet och pratade med varandra.. gosade som bara den innan jag la mig under täcket en stund igen tills det var dags att börja dagen.


Det blev en fin helg hos underbaraste föräldrarna med skratt och mys som vanligt.
Tacksam.

<3

fredag 16 mars 2018

En strålande torsdag i kylan...



En lång dag igår med den som betyder mest för mig, min älskade dotter.. mumsig sushi (ena rullen nästan uppäten) då Sushirullen öppnade i stan.
Tacksam för att de bjöd på så mycket att det blev till en hel lunch.
Och prat om vad man vill här i livet och livet i sig.
Det är så mycket rädslor i oss som får oss att tveka och inte göra det vi verkligen vill.
Det som är menat egentligen, men egot vill ha den där "tryggheten", eller att vi tar in det förflutna som varnar oss om vad som kanske kan hända.
Vill inte låta det ta över mig mer.

Sedan besök hos exet och rena lite... och ja jag somnade på soffan återigen :D
Är så van att lägga mig tidigt, och min kropp behöver det också.. kanske inte det bästa sällskapet men jag är där med min energi iallafall haha.

Jag är tacksam minsann, och livet fortsätter på sin spännande och lärorika bana.
Jag suger i mig kunskap från olika håll, dock har hjärnan lite svårt att minnas den efter ett tag då den inte är riktigt läkt än.
Men jag älskar att kunna läsa mer och mer igen, att inte symptomen kommer på engång och blir för starka.
Balans..
Men det är detta jag vill och då ska jag göra det också.

Fin dag på er.. och allt är möjligt :*

<3


tisdag 13 mars 2018

Ett samtal med mitt inre barn, min själ och min avkomma...


Denna morgon med tårar som droppade ner på det mjuka örngottet av linne..
Den här behövde jag läsa just Nu.. för en påminnelse..
Jag måste leva fullt ut.. får inte längre projicera mitt otrygga förflutna och rädslor på min finaste och den jag älskar som mest, min dotter <3
Har varit medveten om det, och tron om att jag skyddar från livets galna värld.
Lev livet som Du vill ha det utan att sträva efter en trygghet som kanske ändå ger ett olyckligt liv.
Gör dig av med dina saker och sov på en madrass på golvet.. lycka och ett välmående liv är inte att hålla hårt fast i tingen som dödar en.. utan Lev ;D
Är stolt över hur galet klok, ansvarsfull och ekonomisk du är.. att du ser värdet i saker och ting, men att du vet att tid och det själen säger ett det mest värdefulla vi kan ha.
Kommer alltid finnas bredvid dig med vad du än vill göra, du är mitt allt <3


Vad kände jag när jag som väldigt liten satt på golvet med mitt munspel i handen och försökte få fram ljuva toner.
Vad tänkte jag om hur mitt liv var just då.
Fanns det några rädslor som med åren har växt sig stora.
Redan då minns jag att jag var rädd att förlora min stora trygghet som bestod av föräldrarna.
När man tappar tryggheten eller väljer bort oron för den, tror jag att man på något vis börjar leva mer från sitt innersta.
Man har ingenting att mista förutom sig själv.

Återigen gjorde vi ett yogapass igår på Shanti med vårt inre barn.. släppa på knutar i hjärtat (hjärtchakrat) och vara i känslorna med det som kommer upp (sakralchakrat).
Kan inte låta den falska trygghet som sårade klumpar i bröstet och rädslor eller oro mitt inre barn och den vuxna jag har tampats med faktiskt har visat sig vara.
Vi håller dem ofta så hårt fast för rädslan att släppa taget om det invanda, precis som rädslan över att förlora tryggheten i livet, trots att det är smärtsamma eller tunga känslor.

Vad är en trygghet?
För vissa är det hur mycket pengar man har på bankkontot.. för andra bara en plats att sova på om nätterna, eller ett mål mat om dagen.
För ett barn bara att ha någon som tar hand om en, och när slutade vi att känna så.. att allt annat också ska klumpas ihop i vår trygghetskänsla?
När jag blickar ut över vårt samhälle ser jag hur viktigt det är att ha en sort status och pengar för att göra allt man kan visa upp.
Det är presenter vid födelsedagar och högtider..de ska flöda i massor helst med allt runtomkring.
Tänker vi någonsin på vad vi ger våra barn med det vi tror är kärlek.
De tror att vi bara kan dra vårt kort så får man det man vill ha just för stunden och då blir man lycklig som vi vuxna visar för dem.
Är pengar kärlek... själslösa ting som vi kastar runt oss?
Vi lägger tid till att springa runt som galningar för att handla dessa gåvor som mottagaren kanske inte ens vill ha eller använder egentligen.
Helst ska det vara stort och dyrt för att riktigt visa att vi bryr oss.
Bryr vi oss mer om någon då?
Vi lägger tid till något som vi tror är kärlek.
Många gånger är det bästa ögonblicket när vi utan något sitter tillsammans med någon, (eller helt själv) och bara ger vår tid med ett samtal (med någon eller till oss själva).. med att dela våra känslor i både glädje och sorg.
När vi helt gratis kan njuta i vår fantastiska natur och se allt liv runt om oss.. att vi delar livet med så mycket.
Vår tid är pengarna som vi både har i överflöd eller den tid i press och dåligt mående om vi inte har dem.
Värdet på valutan minskar och allt kostar mer när vårt överflöd ökar, men dock inte för alla.
Det är då klyftorna mellan oss blir större och vårt lika värde inte finns.
Vår tid till någon och vår fulla närvaro är det som egentligen betyder som mest.
Vi ger inte våra barn mer genom att jobba och slita för pengar och tro att det ger dem tryggheten när de i själva verket behöver vår tid och värmande kramar.
Och vad ger vi oss själva.. vill vi verkligen slösa vår tid till sådant vi egentligen mår dåligt av och inte vill hålla på med.. att vi glömmer det vi vill göra och är bra på som ger oss glädje och hälsa i kropp och själ.

Jag mår dåligt av att leva så här, och jag vet att vi alla har pressen att känna den där "tryggheten" och vara "lyckliga".. tills vi en dag ligger där och ångrar hur vi har levt och förstört för de nästkommande generationerna..

Fin dag på er :*

<3











lördag 10 mars 2018

Man har det bra...


Jag är inne i en period där jag är så trött om kvällarna.
Har lust att gå och lägga mig klockan sex och mysa ner mig under täcket, eller täckena rättare sagt.
Med tidiga kvällar blir det även tidiga mornar och det är ljuvligt när man vaknar och man känner friden råda.
Ibland hörs småfåglarna utanför fönstret med sin ljuva stämma.

Igår fick jag besök av min älskade dotter.
Inte ofta hon kommer hit längre nu när hon har eget.
Vi hade lite mys och lite rensning av gamla foton och sådant man har samlat på sig.
Man behöver inte överfullt av minnen för att minnas.

Efter ett oljebad med härliga rogivande eteriska oljor och epsomsalt blev det att jag hamnade på middag hos syrran.
Underbart mumsigt och en trevlig kväll blev det med mycket prat som vanligt :D
Så skönt att vi bor nära, så man slipper flänga runt.


Från en fin fredag fortsatte jag på den banan men med kombucha, lite rökelse...
skriva och törsta efter mer kunskap om magi, kristaller, healing och annat skoj.
Man kan inte annat än att må bra förutom en lite vätskefylld, vataobalanserad kropp.
Men min intention är att jag är hel och att det giftiga och dåliga rinner ur mig ner i moder jord.
Sist jag gjorde så blev jag bättre :D

Hittade min väldigt gamla mp3 spelare som jag först tänkte rensa bort.
Dock kom jag på att den är superbra att ha när man går till sängs och ska göra lite yoga nidra och andra meditationer etc.
Så spar den en liten stund till ;)
Är fruktansvärt skönt att ha rensat ut så mycket.
Känner mig lättare och lättare, och min känsla av ägande och kontroll med det har även det lättat.
Det är bra med övning var dag.. tillslut har man förändrat ett destruktivt beteende.

Nu när så många sätter på tvn för att se melodifestivalen så tar jag nog beslutet att mysa ner mig och läsa lite kanske, och lyssna på en djupgående meditation/yoga nidra.
Känns mycket klokt av mig ;D

NI får ha en fantastisk kväll och sova så gott :*

<3

torsdag 8 mars 2018

Det kommer lärdomar på rad...



Med mina pitta-obalanser (elden) behöver jag ta fram ödmjukheten som jag lindat in lite då och då under åren.
Tillslut fick min själ nog av både mina egna obalanser/upplevelser...destruktiva beteenden som kom med det.. och andras.
Jag gråter inombords för att jag kan låta så kall eller upplevas som det fast jag inte är så alls, tvärtom.. när jag bara sätter på mitt hårda skal för att skydda mig själv och min skörbarhet.
Tar in energier som aldrig förr och det tar på mig.

Jag har fått till mig endel nu som jag försöker reda ut vad meningen med det är.. 
jag går igenom mig själv för lärdomar först och främst och jag märker att jag lär andra och sår frön.
Det skrämmer mig när människor inom ansvarsfulla yrken där de har ett stort ansvar för människor som är svaga och behöver hjälp etc, själva är så obalanserade att de inte är medvetna om sina egna destruktiva beteenden och triggas eller speglas så mycket att de inte kan handskas med det.
Där de kan döma en människa utan att veta hur denne är och kan häva ur sig saker som trycker ned.. förminskar och får någon att må dåligt.
Det känns inte betryggande att ha människor som ej jobbar med sig själv eller är medvetna om sig själva, samt när man tänker inom psykologyrket att de ej har varit där själva eller ens vet hur det känns, hur man mår eller vad som sker inom en.
De kan rabbla upp samma saker gång på gång som från sin utbildningslitteratur men inte veta vad det egentligen handlar om.
Detta låter hårt från min sida, jag vet..  men jag har erfarenheter när jag själv både ville ta livet av folk och ta livet av mig själv för att min frustration och plåga var så stor och djup.
När jag själv var medveten om min rädsla för mig själv och att jag visste hur man skulle tänka och gå till kärnan på problemen men att jag var fast i ett ekorrhjul.
Jag bad verkligen om hjälp på akutpsykiatrin den gången, men fick samma ord upprabblat för mig.
Jag berättade om mycket jag visste om kbt och psykologi men att jag var fast i detta snurrande hjul, och med det fick jag en utskällning.
Något ingen så skör och rädd människa ska behöva få ta för att en person inom sådana yrken kanske inte har en lösning på..eller ett råd.. eller att de får panik av att en patient faktiskt kan mycket av det denne har lärt sig.
Jag har varit förr under många år i perioder hos psykologer etc som sagt att jag varit likadan, att jag redan vet det de säger.
Det betyder inte att jag är mer än någon annan med det jag skriver.. känner ofta att jag nästan måste ursäkta mig för att jag har viss kunskap, då jag älskar att lära mig om psykologi, våra beteenden och kärnan på dem t ex.. jag försöker bara dela av mina egna erfarenheter och det jag vill förändra i vårt samhälle och med mig själv.
Vi är alla lika men har olika intressen och gåvor etc, och vi lär av varandra hela tiden.
Vissa människor sätter vi på en piedestal, men hur vet vi att dessa kommer med sanningen och det rätta?
Vet många som har skrivit massor av böcker eller är på tv som inte alls har rätt inom det dessa lär ut, så vi alla behöver tänka till ibland.
Vi behöver forskas på och få mer medvetande för att se större och klarare.
Vi är ofta så benägna om att gå framåt med saker och komma på nytt att vi inte lägger märke till t ex de gamla läkekonsterna eller medvetandena från de äldre långt tillbaka som är klockrena och hjälper oss, och som förstår kärnan på problemen och obalanser med det.
Nej vi vill bara gå utifrån våra egna egon och hitta på nytt som ger pengar, makt och bekräftelse.
Livet är en utbildning för oss alla.

Tänk vad jag jobbar med mitt och ser varenda triggning som dyker upp.. varenda spegling..
det är inte så kul alla gånger men nyttigt :D
Direkt om jag går emot min själ och det jag står för så känns det inombords.
Jag mår helt enkelt skit och gråter inombords av det.
Jag får till mig både människor och annat som vi alla får hela tiden, 
för praktisk träning och lärdomar till sig själv och att andra ska få lärdomar av det.
Vi dras till personer av en anledning.. eller flera..
Både energimässigt, gamla karman och lärdomar.
Det är jätteintressant :)
Men ibland för en extremt högkänslig, som jag är så tar jag vissa saker väldigt hårt och blir väldigt sårad av att andra människor är oärliga mot en, mot sig själva och andra.
Jag känner att jag själv även behöver vara sann mot mig själv inom vissa saker.

 Det här med en dejtingsida som jag egentligen är totalt emot för att det går emot mig själv och min själ.
Det är ytligt.. man sållar bland människor som med saker, det är fruktansvärt.. det förekommer oändligt med falskheter, bekräftelsebehov, ego, respektlöshet osv.
Var kan man träffa någon om man inte är ute direkt någonstans och är blyg?
Det finns inte så många val...
Man ska inte söka, men ingen kommer och ringer på ens dörr.. så handlingar behövs också på ett sätt.
Men jag orkar inte längre.. mår så dåligt av sånt här.
Vill fly från världen men vill ändå stanna kvar, för en flykt är bara ett destruktivt beteende.
Hur ska man kunna vara fullständigt sann mot sig själv och andra när världen ser ut som den gör?
Inte undra på att vi blir sjuka och obalanserade...

Tittar vi närmre och utifrån på alla arbeten som finns är det skrattretande att vi tar dessa på så stora allvar, att de är viktiga för oss människor och vår jord.
Vi gör så mycket onödigt som tar kål på oss och alla bara struttar runt och mår kasst och ser det som något självklart.
Är inte det skrämmande, eller är det jag som är knäpp ;D

(Några ord för dagen..
Jag tycker inte om mig själv när jag har fått nog, men försöker vara mer ödmjuk i min framtoning.. för min hårdhet är egentligen av kärlek och mitt pansarskal försöker jag hålla nere mer och mer.. vill inte ha upp det igen och vill gå framåt med mig själv, 
inte få tillbaka mer "skador" och beteenden med det.
Vill bara så väl, men ibland orkar jag inte ta skit bara och är ledsen för det <3
Vi attraherar det som behövs helt enkelt, så jag behöver lära och andra behöver lära.
Försöker ändra på energin dock... :D
Och jag är verkligen inte perfekt, är totalt medveten om det. )

Ni får ha en riktigt fin dag :*

<3












torsdag 1 mars 2018

Vackert...


Vaknade upp imorse från fortsatta intensiva drömmar..
Är 1673 och där någon eller jag själv blev utsläpad i skogen.
Sen helt plötsligt skulle jag skriva ett prov med människor i olika åldrar.. 
jag ståendes med ett kollegeblock och en bok i handen under alla papper med frågor.
Men jag hade svaren.
Ja för så är det ju.. vi har svaren på allt inom oss, om vi bara lyssnar.
Älskar verkligen mina drömnätter.. så tacksam för budskapen och bearbetningen etc,
och att få delta i så mycket spännande som sker :D


Nu är det då mars helt plötsligt.
Efter en månad (svartmåne månad) utan fullmåne så är den då imorgon fredag full igen.
Min svartmåne-ritual blev gjord med att släppa taget om rädslor, det gamla och negativitet som inte hör hemma i mig med att bränna upp mina små lappar jag skrivit ned lite på.
Svart (det jag ofta dras till) beskyddar och renar.
En kristall som obsidian fick också vara med som tar upp det dåliga och bortträngda till ytan.. jordar och beskyddar.

Känner mig helt dagvild... helsnurrig.
Mina känslor för saker är också galna eller så ligger de i dvala.
Finns inget mellanting där just nu.
Jag saknar.. längtar.. vill gömma mig.. och samtidigt finnas i smeten..
Tror jag behöver komma ner på jorden ordentligt och få lite fotfäste.
Kan man känna sig lite halvt berusad utan att ha druckit.. bara av mitt varma vatten som står bredvid mig?
Behöver nog sömnen nu och göra en liten yoga nidra innan jag sluter mina ögon.
Dags att ta sig in i drömmarnas värld igen..

Natti :*

<3