torsdag 9 augusti 2018

Tre månader i kärlek en lillördag...


Dessa månader känns som flera år..
Det har varit både händelserikt och underbart att ha en tillfällig sambo sedan några veckor.
Är inte riktigt van än att ha någon så nära och umgås med i stort sätt hela tiden, men jag njuter fullständigt av det.
Att stå någon nära och dela saker med.. en lugn relation med kommunikation som är så viktigt..
Vi har alla bagage som vi drar med oss eller obalanser som ska lösas.
Hur härligt är det inte att tillsammans med någon fixa detta och ibland även lösa upp gamla karman från tidigare liv osv.

Det är fint <3

<3




Nya tider...


Har fått liknande budskap och samma kort under en tid.
"Fertility" har dykt upp i stort sätt varje gång från olika lekar och runor.
Nu kommer avslutet med det man hade påbörjat förr..
Ta fram det feminina i både problemlösningar/ konflikter och annat.. med varsam hand..
Det gamla tänket och hur man då hanterar saker och situationer ska förändras.
Rensa destruktiva minnen, det gamla och påbörja det nya...
Det är spännande tider och energier som är nu.
Man känner verkligen förändringen i luften.


I flera år har jag sparat och sökt efter det rätta matsalsbordet..
nu kom det och det känns så rätt i min oas :)
Jag måste verkligen känna in så det blir rätt, kan inte bara köpa något hur som helst.
Kan låta konstigt, men så är jag :D

Vill inte vara för fäst vid materiella ting, dock behöver jag känna att jag mår bra hemma i det jag lever i.
Nu fattas bara en gammal byrå, en tv-bänk, ett indiskt litet klaffbord och någon fåtölj/stol till det... b la..

<3

måndag 6 augusti 2018

När livet fortsätter flyta på med sina brusande forsar...



~ Man älskar med hela sitt hjärta
något som skulle kunna vara enkelt
När livet kommer emellan
genom glaset man skådar
Känslor som tar över då man inte når
ropar i dimman av trötthet
Hjärtat träder in och överröstar
vill luta mig tillbaka, låta det passera
Då livet visar sig så klart så krävande
Snart det så stilla blir
Så spegelblankt det lägger sig
när stormen bedarrar ~

/ Lindha


Att våga lita på andra än sig själv, att se igenom..
När man bara vill nå igenom skyddet som vi ofta lägger på oss själva för att inte behöva känna, då vi har rädslor, när livet rusar för fort fram eller vad det nu kan vara.
Genom livets alla vägar jag strövat så har jag ibland förmågan att se och känna av andra människor.
Ibland kan det vara oerhört jobbigt att ta in andra på det sättet då man bryr sig om människor så otroligt mycket.
När man vet och man bara vill lösa allt så snabbt fast jag vet att saker och ting tar sin tid.
Frustrationen att se någon t ex må dåligt och oron det kommer med, 
och samtidigt känna av sig själv att det nu blir alldeles för mycket för sin egna kropp och själ att hantera fullt ut.
Men ändå står jag där för jag vet hur det är.
Är så glad för alla dessa lärdomar jag har fått ta emot genom åren som varit svåra,
 men som har givit mig desto mer positivt ändå som alltid kommer till användning senare.

Jag ler och skrattar under vågor av olika känslor.
Gäspar och låter några tårar få rinna då och då för att skölja ur systemet.
Allt ordnar sig efter alla kullar och dalar man behöver passera innan man får lägga sig ner på den vackra ängen och insupa dofterna av blommorna och lugnet det kommer med.
Min tid kommer snart.. då jag själv får framträda och bli lyssnad på.
Då mitt läkande får fortsätta..

Snart ligger vi där och tittar på molnen igen.. 
dess formationer som ständigt förändras..


<3





Att vara spontan och försöka hantera olika känslor..


Syrran och jag tog en spontanmåndag förra veckan.
Ibland blir inte allt som man har tänkt sig så då blev detta väldigt uppskattat.
Vi hade med oss anden Rolf och vår mormor i några timmar med allt som det kom med.
Det blev jobbigt med all energi och känslor det medförde i våra kroppar..
Jag fick till mig otroligt mycket med Rolf och något syrran kände igen med någon hon visste vem han hade varit.
Tror jag börjar släppa lite på min osäkerhet att jag faktiskt får till mig mycket genom intuition, känslor, seende och ibland doft och hörsel.. spännande.
Bara att fortsätta den praktiska träningen :)

Med en kropp och hjärna som faller av utmattningen och sådant som livet kommer med,
 reser jag mig så smått men har fortfarande min robotdräkt... att finnas för någon, och gå igenom jobbiga saker livet kan ge oss människor är något som är mitt kall just nu.
Det som precis jag behöver för att utvecklas och dra lärdomar av.
Det som andra också behöver på sin livsväg kanske.
Det är lite så.. vi får det vi ska få lärdomar av.. inte kul när man är i det, 
men allt ordnar sig alltid och bytts ut mot något annat på vår väg.

Just nu är tröttheten som ett skimmer både i huvud och framför ögonen..
låter mig vara i detta och handlar eftersom.


<3